Ingen hund i den skandinaviska vargpopulationen

2019-03-29

Junseletiken såg inte ut som förväntat då hon var mer gul än andra vargar, och ryktet att hon var en hybrid tog fart. Men några hundgener gick inte att finna hos henne. här en bild från den första flytten från Härjedalen ner till Kilsbergen.

Det finns inga spår efter hund i den svensk/skandinaviska vargpopulationen.
Det slår en genetisk kartläggning fast som gjorts vid Evolutionsbiologiskt Centrum på Uppsala universitet. Detta är bara en i raden av alla undersökningar som gjorts för att fastställa vår vargpopulations bakgrund. Alla visar samma sak. Det finns inga spår efter hund.

De som hävdar att vår population består av varg/hund-hybrider är de så kallade vargmotståndarna. Och syftet med det är att om så var fallet skulle kunna hävda några hybrider skall vi inte ha i den svenska naturen.
Kommer ni ihåg Junseletiken, invandrarvargen som flyttades söder ut fyra gånger från södra renskötselområdet. Fyra gånger gick hon tillbaka till i stort sett samma område där hon blev infångad.
Hon var gulare än de flesta vargar och snart var ryktesspridningen igång att hon var en hybrid från den ryskfinska populationen. Trots att Grimsö kunder konstatera att hon inte bar på några hundgener fortsatte motståndarna hävda att hon var ett resultat från Sovjettiden då gränsvakterna vid finskryska gränsen parade hund med varg för att få fram goda gränsbevakare.
Redan våren 2014 publicerade Grimsö tillsammans med Skadulv en rapport om den nuvarande skandinaviska vargpopualationen som gav klart besked om dess härstamning. Samtliga sju vargar som vandrat in i Sverige och som ligger till grund för vår nuvarande population härstammar från den finskryska populationen. Och några hundgener har inte konstaterats.
Ä De utvecklingslinjer som finns i den skandinaviska vargstammen har
inte hittats hos några hundar, säger Hans Ellegren, professor i
evolutionsbiologi, som lett den nu aktuella studien. Arbetet har genomförst av Linnéa Smeds som är bioinformatiker och doktorand vid Evolutionsbiologiskt Centrum.




Gå till arkivet