Vargen är oersättlig!

2006-01-04 |

Kommentar till Bo Torstenssons insändare ”Vargen vållar rädsla och lidande”, publicerad i HP 20 december.

Vi är många i Sverige som ser vargen som ett självklart inslag i naturen. Mer än 85 procent av svenska folket stöder riksdagens mål för lo, järv, björn och varg visar den undersökning som genomförts av FjällMistra och publicerades i januari i år. Många är de som vill göra sig till tolkar för ”landsbygdsboende i rovdjursrevir” och ropar högt om de problem som finns i områden där människors och rovdjurs vägar korsas. Men faktum är att även i ett rovdjurslän som Dalarna så finns det en tydlig majoritet för rovdjurens fortsatta existens och dagens rovdjurspolitik.

Att det är obehagligt för de människor som drabbas av angrepp på sina tamdjur är naturligtvis sant men som jag skrivit tidigare så finns det skyddsåtgärder att ta till, som till exempel rovdjursäkra stängsel till betande djur. Du hävdar att följden av att ”vargar stryker runt gårdarna” blir en avveckling av djurhållningen – är detta verkligen en följd av vargens närvaro eller finns det andra orsaker som spelar en större roll? Det vore mycket intressant att ta del av de uppgifter (konkreta fakta eller spekulationer?) du har till grund för ditt uttalande.

Vargen tillhör den svenska naturen och har sin roll att fylla i ekosystemet. Människan är bra på mycket, men att styra naturen helt enligt våra villkor tror jag inte är något som är hållbart i längden. Rovdjuren behövs för den ekologiska balansen i naturen.

Det finns till exempel studier från Yellowstone nationalpark som visar hur andra arter gynnats när man återinplanterade varg. Bytesdjuren påverkas naturligtvis men någon dramatisk minskning hos wapatihjorten som är det viktigaste bytesdjuret för vargarna i Yellowstone har det inte varit fråga om. Hjortdjuren har däremot ändrat sitt beteende för att undvika vargen vilket fått till följd att buskar och sly kunnat återerövra platser där de förut betats hårt.

Detta har i sin tur gynnat bävrar och sångfåglar som kunnat öka i antal. Slutsatsen man kan dra av detta är att vargen är en nyckelart och att vi människor inte klarar av att fylla vargens roll som topppredator i ekosystemet. Visst kan vi reglera våra viltstammar med jakt, men vi människor kan aldrig fullt ut ersätta de andra rovdjuren i naturen.

Om vi inte delar med oss av vårt livsutrymme till våra stora rovdjur så blir vår natur fattigare på många sätt – säkert fler än vad vi med dagens kunskaper kan förutse.

MARIE-HELENE BERGSTRAND
medlem i Svenska Rovdjursföreningen

Publicerad i Hallandsposten 2006-01-04

Gå till arkivet