TV4:s nyhetsrapportering om vargincident i Vägsjöfors ett verkligt bottennapp

2007-09-29 |

Med anledning av TV4 nyheternas rapportering den 2007-09-14 efter att en varg skjutits i en fårhage i Torsby i Värmland, har flera medlemmar i Rovdjursföreningen reagerat och framfört sina synpunkter om programmet. Här nedan är de samlade. Dessutom har Svenska Rovdjursföreningen centralt skickat ett brev till Viltskadecenter, Länsstyrelsen i Värmland och vargforskningsprojektet SKANDULV och uppmanat till att undersöka alla fakta kring händelsen.

INSLAGET OM DEN så kallade vargskräcken i Värmland i fredags var märkligt vinklat och fullt av felaktigheter. Jag bor själv mitt ute i skogen i vargrevir (med lo och björn) på gränsen till Värmland och blir närmast förnedrad av att "lantisar" utmålas som om vi gick omkring och var rädda för vargen. Varken jag eller någon jag känner i trakten är det minsta rädd, men mycket mycket trötta på att användas av en liten krets jägare som en slags gisslan för att rättfärdiga deras vilja att utrota rovdjur.

Det absolut mest uppseendeväckande med reportaget var att Calle Seleborg oemotsagd presenterades som någon slags "expert" och fick föra fram sina teorier om att vargarnas stapelföda snart kommer att vara små barn. Gör TV4 ingen som helst bakgrundsundersökning av de personer man låter medverka? Alla som intresserat sig för rovdjursdebatten i landet vet att denne Seleborg är den ledande bland en liten grupp människor som förefaller ha vigt sina liv åt att utrota vargen. De "fakta" de hänvisar till saknar oftast helt vetenskaplig grund.

Inslaget med bonden i hagen där det berättades att vargen "anfallit" gång på gång gav också helt felaktig bild. Om vargen verkligen hade anfallit, hade bonden 1) inte hunnit undan och 2) inte varit oskadd. Det djuret gjorde i sin trängda situation var utfall, en form av hot. Varför kontaktades inte någon enda forskare med kunskap om hur rovdjur reagerar på att hamna i en flock tamdjur instängda utan flyktvägar eller hur de agerar vid möten med hundar? Om inte annat finns alltid Viltskadecenter vid Grimsö forskningsstation att tillgå.

Det var sensationsjournalistik av värsta slag. "Vanligt folk" upplever inte vargskräck. De representeras inte av de sjukliga varghatarna eller de högljudda jägare som av ren egennytta inte vill ha några konkurrenter om bytesdjuren. Vanligt folk, även boende i rovdjursområden, vill ha rovdjur. Det finns flera undersökningar som bekräftar detta, bl.a. från SLUs projekt Fjällmistra. I ett sansat nyhetsinslag skulle också givetvis ha ingått upplysning om hur man till stor del kan skydda sina djur med stängsel och pinglor på hundarna. Åtminstone i nyheterna ska väl tv4 ha någon slags seriositet.

Ylva Lindberg

MED ANLEDNING AV Bo Holmströms inslag om varg på 19-nyheterna igår. Det var verkligen ett bottennapp när det gäller saklighet och objektivitet. Hur kan man låta en vargmotståndare som Calle Seleborg stå och prata om varg oemotsagd av personer som verkligen forskat i ämnet? På Folkaktionens för ny rovdjurspolitiks hemsida går det att läsa en första version av fårbondens berättelse. Enligt denna fanns det till och med en bilist som stannat och filmat händelsen. Den filmsekvensen kanske kan vara något för nyhetsredaktionen att leta reda på!

Nya Wermlands tidning kände sig förorsakade att ändra sin första artikel om händelsen där vargen beskrivits som attackerande. Det minsta TV4 nu borde göra är att snabbt göra ett inslag där Viltskadecenter får ge sin tolkning av vargens beteende och där Svenska Rovdjursföreningen också får komma till tals. Dessutom kunde de gott ta upp frågan varför så många jägare släpper sina jakthundar (för det är sådana som blivit dödade i de flesta fall), utan att först försökt vidta de skyddsåtgärder som faktiskt finns, när de vet att det finns varg i området. Skärpning!

Kerstin Fredin

MED FREDAGENS "NYHETSRAPPORTERING" från Vägsjöfors utanför Torsby i Värmland når TV 4 ned till kvällspressnivå. I sin 17 september utgivna rapport pekar BRÅ på möjligheten av att massmedia med sin rovdjursnegativa attityd mot rovdjur kan bidra till rovdjurshat och också därmed tjuvjakt.

Varför väljer vissa massmedia att stödja rovdjurshatarorganisationer som exempelvis Folkaktionen Ny rovdjurspolitik med Calle Seleborg som drivmotor och varför låter man enbart jägare kommentera rovdjurshändelser? I flera vetenskapliga undersökningar (LTU/Fjäll- och Skogsmistra) utvisas att en majoritet av svenska folket även i rovdjursområden är positiva till rovdjur. Glesbygdsbefolkningen består inte enbart av jägare! Här finns en mosaik av människor och flertalet av oss vill ha natur med rovdjur.

Varje människa med erfarenhet av djur inser att vargen i Vägsjöfors var skräckslagen och högg efter en hotande stör. Hade man öppnat stängslet hade vargen kunnat fly. Att låta en notorisk varghatare, som endast ser däggdjuret vargen som något ont, kommentera det hela finner jag mycket märkligt med tanke på möjligheterna att ta kontakt med forskare, naturvänner och motsvarande i landet.

Får jag föreslå Bo Holmström som jag trodde borrade efter sanningen, att han läser igenom BRÅ-rapporten - inte minst avsnitten om massmedias roll och mentaliteten hos personer som endast ser rovdjur som hot och konkurrenter om köttet i skogen. Och därefter ger sig ut på landsbygden och tar kontakt med några av alla tamdjursägare, jägare och "vanliga" människor, som uppskattar en rik biologisk mångfald med inte enbart älg och rådjur för jakt utan även rovdjur! En del kommer inte att våga prata om detta pga hot från varghatare - ett hot mot vår demokrati!

Det pågår en konkurrens mellan TV-kanalerna - jag väljer de seriösa. Seriöst vore om TV 4 nu hade ett inslag om våra rovdjur baserat på fakta.

Kristian Bernstone

INSLAGET OM ROVDJUREN i TV4 var bedrövligt. Som journalist vet Bo Holmström naturligtvis att man måste kontrollera uppgifter och se ett problem från flera håll. Programmet saknade totalt dessa kvaliteter. Den åberopade "experten" är ingen expert utan en amatör, med speciella uppfattningar. Den svenska vargstammen är ynklig, cirka 130-150 vuxna djur, och utvecklas mycket sakta för att en tredjedel av vargarna dödas illegalt årligen. Den illegala jakten är brottslig, grym och urskillningslös. Hela den svenska rovdjursfaunan är svårt trängd av särintressen. Jägarna är den största gruppen men alla jägare hatar inte rovdjur. Men det är hatarna, nollvisionärerna som får ordet.

Det finns enkla sätt att skydda sina drivande hundar från rovdjursangrepp. Men om man är förbannad över att andra tar köttet bryr man sig t ex inte om den enkla, av de tuffa killarna utflinade pinglan som länsstyrelsen tillhandahåller. Tuff som man är släpper man sin drivande hund i rovdjursland . Och skördar kanske en lemlästad eller dödad "jaktkompis". Var är ansvaret? Pinglan skrämmer vargen. Den är omvittnat effektiv. Det finns flera sätt att värna sin hund.

Den svenska vargstammen är extremt väl utforskad. Ändå släpps av medierna de mest befängda påståenden lös om farliga rovdjur, utplantering och outhärdligt rovdjurstryck. Cirka 30-40 jakthundar omkommer årligen genom rovdjursangrepp. Mångfalt fler dör i samband med jakt: i trafiken, genom drunkning - och vådaskjuts av jägarna själva. Uppgifter från försäkringsföretaget Agria.

Den som önskar skydda sina betesdjur har möjligheter till det. Goda stängsel, nattfålla och herdehundar är några lösningar. Självfallet måste den som håller betesdjur i rovdjursland anpassa sin djurhållning därefter. Stöd i detta finns att få från det offentliga. Det finns lagar som avkräver djurägare sådant ansvar.

Man förväntar sig kunskap och allvar när TV4 ger sig in på den utomordentligt allvarliga och komplicerade frågan om rovdjuren i Sverige. Inte slarv och populism.

Marianne Ekholm

Gå till arkivet