Står jakten över bevarandepolitiken?

2008-01-19 |

I kyldaggig morgon möter jag snabba ögonkast från livad stjärtmes, ståtlig råbock, smidig lo, nyfiken varg… Jag grips av spänning precis som den jägare, som när han skulle släppa hunden, såg vargen på 20 meters avstånd. Kommentar efteråt: ”Starkaste adrenalinkicken i dag!” Själv ”jagar” jag med kamera – sak samma, man får ”kicken”. Vi människor bär ansvar för det vilda. Vi har ställt till det rejält, men kanske kan det rättas till. I skogen möts olika intressen: Naturvandrare, bärplockare, jägare, skogsbruk med mera. Alla måste samsas till gemensamma lösningar. Ingen eller vi alla äger de vilda djuren. Viktigast är inte skogsbrukets intressen, inte jägarens utan riksdagens fastställda miljömål gäller. Rik biologisk mångfald med rov- och bytesdjur skall kunna överlämnas till kommande generationer.

Förra valturbulenta regeringen tillsatte en rovdjursutredare – jägaren Åke Pettersson (c) – som tog Jägareförbundets vargplan i stort sett rakt av. Trots den år 2007 utökade §28 för att skydda jakthundar, trots många skjutna vargar i höstas, trots svår inavel och trots två av tre döda vargar tjuvskjutna, föreslår han ökad jakt. Etappmålet på 200 vargar föreslås bli maxmål, innebärande årlig avlivning av 20–40 vargar, av hela familjerevir, och en än mer genetiskt hotad stam. Tillförsel av friskt blod föreslås, men hur ska finsk/rysk varg komma igenom tjuvskyttebältet i norr? Varför föreslås då denna ”onaturliga” vargpolitik? För att minska tjuvskytte och konkurrens om viltet!

Står jakten över bevarandepolitiken, antagen i demokratisk ordning? Beslutsrätt till vargjakt föreslås ligga hos länsstyrelserna. Men klarar dessa trycket från vargnegativa kretsar? Först då samhället och Jägarförbundet tagit itu med illegal jakt och vargen är säkrad med möjlighet till skyddsjakt på besvärliga individer, kan beslutsrätten föras ned på regional nivå – inte förr! Rovdjursutredaren har fokuserat på problem kring jaktliga intressen. Den allmänna opinionens positiva inställning till rovdjur och naturvårdshänsyn kommer i skymundan. Varför? Och då inte minst mot bakgrund av att allt fler jägare ifrågasätter rovdjurshetsen.

Kristian Bernstone

Publicerad i Expressen 2008-01-19

Gå till arkivet