Skyddsjakten på vargparet i Junsele - en bottennotering för svensk vargförvaltning!

2013-01-11 |

Beslutet präglas av bristande vilja och allt för stora eftergifter när man redan i detta skede ger efter för att skjuta vargarna

Naturvårdsverkets beslut att avliva den genetiskt viktiga finsk-ryska vargtiken och hennes partner i Junseleområdet är katastrofalt illa för den svenska vargstammens återhämtning och överlevnad.

Beslutet innebär att allt hopp grusas om att man verkligen ska försöka arbeta för en samexistens mellan rennäring och varg. Något som Rovdjursföreningen anser vara helt nödvändigt för att vi ska kunna få en livskraftig vargstam i landet.

De störningar som uppges vara orsaken till beslutet (b.la. 10 döda renar) verkar inte oöverkomliga och Naturvårdsverkets Generaldirektör talar om att stora förluster hotar rennäringen, förluster som alltså ännu inte realiserats.

Hur beslutet att avliva det potentiellt viktigaste varparet i landet påverkar vargstammens möjligheter att uppnå gynnsam bevarandestatus sägs det däremot ingenting om. Det är nämligen att annat krav i jaktlagstiftningen att denna möjlighet inte får påverkas negativt! Efter att vargtiken fått stå ut med tre flyttar ska hon nu alltså skjutas.

Det var med tungt hjärta jag tog emot beskedet idag och kan inte annat än tycka att beslutet präglas av bristande vilja och allt för stora eftergifter när man redan i detta skede ger efter för att skjuta vargarna. Man har säkert försökt, men absolut inte tillräckligt.

Samtliga forskarrapporter som levererats till Naturvårdsverket under senare tid har fastställt som en absolut förutsättning att det måste finnas en omfattande invandring av nya vargar till den svårt inavlade och isolerade vargstammen.
Och eftersom den genetiska förstärkning man jobbar med på artificiell väg, med utsättning av vargvalpar, inte kommit någon vart under de senaste tre åren, känns förutsättningarna för att artificiella metoder ska vara vargstammens enda räddning, som små.

 

 

Gå till arkivet