Jakten på den svenska tigern

2009-03-04 |

Den 1 mars började jakten på lodjuren i Sverige. Jakten pågår hela mars månad men med tilldelade kvoter som inte får överskridas. 156 lodjur får skjutas varav 100 i renskötselområdet, i övriga Sverige får 56 djur skjutas mot de i fjol tilldelade 52.

Årets loinventeringar skvallrar inte om att lostammen ökat i någon nämnvärd omfattning utan uppskattas till något över 300 föryngringar som snabbt schablonmässigt kan räknas om till ca 1500 lodjur. Detta är i verkligheten den miniminivå som Sverige satt upp för detta magnifika djur att få finnas till i den svenska naturen – långt lägre än vad som skulle kunna finnas här sett ur ekologisk synvinkel.

Någon jakt på lodjuren i nuvarande läge borde därför inte få förekomma annat än som skyddsjakt på ”problemindivider”. Likväl finns en s.k. förvaltningsjakt som sägs ska tillfredställa en s.k. ökad acceptans hos jägare, eftersom lodjuren konkurrerar med jägarna om ”deras” villebråd - rådjuren. Vem äger rådjuren, eller över huvud taget djuren i naturen?

Eftersom jakten idag inte behövs som levebrödsfaktor, borde vi i dagens välfärdssamhälle utan vidare kunna ställa kravet på jaktutövandet att tillåta att rovdjuren och i detta fall lodjuren, är de som i första hand reglerar rådjurspopulationen. Då först börjar vi närma oss ett riktigare förhållande mellan rovdjur och bytesdjur. Dessutom får rådjuren återigen anpassa sig till det rovdjur som de levt sida vid sida med i minst 1,5 miljoner år, endast avbrutet av den moderna tidens utrotningsfälltåg på de stora rovdjuren. Evolutionärt är det mer naturligt att utvecklas och anpassas mot rovdjurens tryck, som kräver ökad snabbhet och vaksamhet, än att anpassa sig till gevärens kulor och projektiler.

En annan märklig omständighet i samband med jakten på lodjuren är att den bedrivs mitt under djurartens brunsttid! Kravet på att djur skall lämnas ostörda under parnings- och yngeltider har varit vägledande i det moderna djurskyddet – men här lämnas det utan hänsyn. Lodjuren har annat för sig under mars månad och det är därför synnerligen olämpligt och oetiskt att bedriva jakt under denna period.

Det börjar verkligen bli dags för alla naturkunniga och ansvarskännande miljöentusiaster att börja ställa hårdare krav på hur en jaktutövning ska se ut för att uppfylla kravet på ekologisk balans, med friska och täta stammar av både bytesdjur och rovdjur. I detta ligger årmiljoners samexistens och samevolutionära faktorer som idag riskerar att omintetgöras.

Hans Ring
naturfotograf

Gå till arkivet