Häpnadsväckande naivt och okunnigt av Moderaterna om det vilda Sverige

2012-06-26 |

Moderaterna har i dag presenterat en rapport om viltförvaltning och rovdjurspolitik. Den är en i stora stycken märklig läsning, framför allt när det gäller rovdjuren.
Rapportens problembeskrivning innehåller inte ett enda verifierbart fakta och hänvisar inte på någon enda punkt till den forskning och de data som faktiskt finns. Istället utgår den helt och hållet från vad rapportförfattarna har fått höra under sina besök ute i landet.
På den grunden baserar man sina resonemang om vargen som ett hot mot landsbygden och om bristande acceptans för rovdjurspolitiken.

Ett slående exempel är rapportens resonemang om inventeringar av den svenska vargstammen. Rapporten konstaterar att vissa tror att inventeringarna underskattar stammen, andra att den överskattas. På den grunden föreslår rapporten någon slags partssammansatt inventeringsverksamhet, där miljöorganisationer och jägare gemensamt ska ge sig ut i skogen och räkna vargar. Det är häpnadsväckande naivt och okunnigt.

Inventeringarna genomförs under ledning av forskare, metodiken är omsorgsfullt utvecklad och de osäkerheter som alla inventeringsmetoder inrymmer är bedömda och redovisade i alla rapporter som redovisar de årliga resultaten. Det kommer alltid att finnas aktörer som har intresse av att ifrågasätta eller underkänna inventeringsresultaten, oavsett hur de tagits fram.

Det finns fakta som visar att förtroendet för naturvårdsverket och andra myndigheter som hanterar rovdjursfrågorna är mycket högt, också i varglänen.

Det finns fakta som visar att samhällets kostnader för "rovdjurstrycket" är en bråkdel av exempelvis de ekonomiska förluster som drabbar Sveriges skogsägare genom älgens bete på unga tallskogar.

Det finns fakta som visar att fårnäringen expanderar, också i de län som hyser huvuddelen av landets vargstam.

Moderaternas rapport väljer att bortse från allt detta och föreslår en rovdjurspolitik som utgår från vad man fått höra - att inventeringarna är dåliga, att rovdjurspolitiken har ett acceptansproblem, och att landsbygden är hotad av "rovdjurstrycket". Förslagen blir, föga oväntat, därefter.

Ett riksdagsparti kan faktiskt inte göra på det sättet. Människors åsikter och känslor är viktiga, men man måste så ta hänsyn till fakta. Vilka är de brister i rovdjursinventeringarna som behöver avhjälpas? Hur ser det acceptansproblem ut som den föreslagna politiken avser att lösa? Exakt hur hotar rovdjuren landsbygdens framtida utveckling?

Man kan också fråga sig om moderaterna har något att säga till den majoritet - också inom landsbygdsbefolkningen - som ser en rik biologisk mångfald, inklusive stora rovdjur, som en tillgång och ett arv som Sverige har ett ansvar att förvalta för kommande generationer. Och till den landsbygdsbefolkning som är i färd med att utveckla en turistnäring baserad på rovdjur. Ingenting i rapporten antyder att sådana människor över huvud taget finns.

Roger Olsson
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen

 

Dokument för nedladdning

Kommentar M II.pdf

Gå till arkivet