Vargjaktens 22 dag i Sverige och Norge - hittills är 38 vargar skjutna

2018-01-05 |

De fem revir som det licensjagas varg i mellan 2 januari och 15 februari. I två områden är jakten avslutad.

UPPDATERAD 22 JANUARI
Jakten i norska ulvesonen är över. Alla 16 vargarna på licensen i reviren Osdal och Julussa är döda. Jakten inleddes 1 januari.
Dagen efter startade licensjakten i fem svenska revir. Till och med i dag söndag 22 januari har 15 vargar skjutits. Av de 16 är tre skabbvargar som av Länsstyrelsen i Dalarna inte räknas in i länets jaktkvot. En varg återstår att skjuta i Flatenreviret enligt Myndigheten.

Utöver de 16 vargar som fick dödas inom norska ulvesonen är det också jakt strax utanför zonen på 12 vargar. Den jakten inleddes redan 1 oktober och sex av dessa är redan döda sedan den sjätte sköts förra helgen.
I övriga Norge är det jakt i vinter på ytterligare 14 vargar.
Det handla alltså om en licensjakt i Skandinavien på totalt 64 vargar.
Eftersom 63 kända vargar i Sverige är skjutna eller har dött av annan anledning under hela 2017 innebär det att den totala legala dödligheten i Skandinavien under 13 månader räknat från 1 januari 2017 är minst 127 vargar.
Och då saknar vi ändå de vargar som skjutits i Norge i licens- och skyddsjakter eller dött av annan anledning mellan 1 januari till 30 september under förra året.
En så omfattande jakt som pågår i vinter trots hög dödlighet under förra året känns inte genomtänkt för en rödlistad art, vilket den är även i Norge.
Känns mer som en massaker på en hotad art snarare än en försiktig förvaltning.
Reviren i vilka jakten pågår i Sverige är Vimyren - Värmland, Flaten - Dalarna, Kindla - Örebro län, Kölsta - Västmanland och Nyskogen - Gävleborg.

Jakten per revir och områden
Revir - antal skjutna (licensen) - Kommentar
Vimyren - 2 (6) - Varav en vid besiktningen upptäcktes ha lindrig skabb. Jakten fortsätter - det kan dyka upp nya vargar resonerar Länsstyrelsen.
Kindla - 0 (2) - Finns inga kända vargar och således inget som kan betecknas som revir. Ändå fortsätter jakten - På grannrevirets vargar?
Flaten - 8 (6) - Jakten återupptagen. Tre av de skjutna vargarna är avlivade enligt § 40 och berör inte licenskvoten. Tre av de skjutna vargarna är föräldradjur från grannrevir till Jaktreviret Flaten.
Kölsta - 4 (6) - Jakten fortsätter under protester från allmänheten
Nyskogen - 2 (2) Jakten avslutad
Ulvesonen - 16 (16) - Två vargar har skadeskjutits, den ena gick flera timmar skadad innan den återfanns död. Den andra skadesköts förra helgen och sköts först efter ett dygn. Det har upptäckts att det finns tre vargar kvar från reviren som jagats, och miljöministern funderar på att återuppta jakten i reviret på de tre som är kvar.
Utanför ulvesonen - 6 (12) - Jakten har pågått sedan 1 oktober
Övriga Norge - 0 (14) -

Uppdateras...

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen