Vargjakten är stoppad! Kammarrätten inhiberar jakten tills vidare efter överklagan

2013-02-06 |

Kammarätten stoppade sent på onsdagen den pågående vargjakten. Tills vidare är jakten inhiberad.

Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen och WWF överklagade Naturvårdsverkets beslut att starta jakten och begärde hos Förvaltningsrättens inhibition under en eventuell rättslig prövning. Rätten avslog båda framställningarna.
Föreningarna gick då vidare till Kammarrätten som både inhiberade jakten och gav föreningarna prövningsrätt i Förvaltningsrätten.

Nu ges den paus och prövning som behövs för att reda ut om jakten är beslutad på sakliga grunder. Och frågan är om jakten hinner tas upp igen. Naturvårdsverkets beslut om jakt gäller till 17 februari.

- Ärendet kommuniceras just nu med parterna. Det går inte att säga när ett beslut kan vara klart, men det blir inte den här veckan, säger Emma Jensfelt Rydengren, informatör på förvaltningsrätten i Stockholm, till TT.

Så här säger företrädarna för de klagande föreningarna:

– Naturvårdsverkets jaktbeslut var slarvigt och illa underbyggt. Det är bra för vargförvaltningen att det blir rättsligt prövat. Det har inte varit så mycket bevänt med urvalet i den här urvalsjakten, säger Ann Dahlérus, generalsekreterare Rovdjursföreningen.

– Det är oerhört glädjande att det blir en rättslig prövning av jakten. Nu prövas Naturvårdsverkets beslut vilket samtidigt blir en prövning av om den svenska lagstiftningen lever upp till EU:s lagstiftning, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen.

– Jag är inte förvånad över Kammarrättens agerande då Naturvårdsverkets jaktbeslut bygger på mycket svaga grunder och i våra ögon är formellt felaktigt, säger Peter Westman, naturvårdschef Världsnaturfonden WWF.

"Beklagligt att vargjakten stoppas."

Moderaternas vargtalesman Bengt-Anders Johansson säger i några Twitterinlägg på onsdagskvällen att det är beklagligt att vargjakten stoppas.

- Det kommer att försvåra accepten av utsättning av vargvalpar vilket behövs för bättre genetik.

- När skall SNF, WWF och Rovdjursföreningen ta ansvar för den svenska vargstammen? Deras agerande försvårar en framgångsrik förvaltning.

Kammarrättens beslut här nedan

 

Dokument för nedladdning

Kammarattensbes_889133478.pdf

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen