Varghanen sköts redan under fredag eftermiddag och i morgon lördag är det finsk-ryskan tur

2013-01-11 |

Det gick bara några timmar efter beslutet så var hanen till den finsk-ryska vargtiken död. Han sköts från helikopter med ett närskott från en hagelbössa.

Tiken som varit med om tre tidigare sövningar från helikopter hängande över sig är betydligt skyggare än hanen som inte alls har samma respekt och kunskap vad en helikopter innebär. Tiken höll sig undan hela eftermiddagen. i morgon lördag görs försök att hitta henne.

Så här kommenterade några olika organisationer jakten på vargparet:

- En bottennotering för svensk vargförvaltning, sade Rovdjursföreningens generalsekreterare.

– Det fanns ingen annan utväg. Varg och ren kan inte samsas, det vet vi sedan urminnes tider, konstaterar Jörgen Jonsson, ordförande i svenska samernas riksförbund.

- Skadorna inte är så stora att det rättfärdigar skyddsjakt, sade Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen Sverige. (Nio renar har vargarna tagit sedan november vilket är bara någon promille av renarna som finns i anslutning till vargreviret.)

— Det är tråkigt, men vi ser ingen annan lösning på problemet än skyddsjakt, säger Maria Ågren, generaldirektör på Naturvårdsverket.

Jakten på de två vargarna orsakade stora protester och upprörda känslor på social medier under fredag eftermiddag sedan Naturvårdsverkets beslut blev känt:

-Nej nej nej

- Det är uppenbart att olika myndigheter inte vågar ta strid mot rennäringen. Låt vargen vara!!

- Det här visar ju att det behövs betydligt fler än 180 vargar för att försöka hålla inavelsdepression borta. Inte ens på egen hand invandrade vargar ges en chans att påverka stammen.

- Om hon ska skjutas trots att alla experter är ense om hur viktig hon är, vad ska vi då ha experterna till?

- Nio renar tagna, jaha... lika bra EU förvaltar vår vargpopulation.

- Jag önskar så att jag bodde i ett Sverige med en annan vargpolitik, en annan förståelse och med mer kärlek för dessa otroliga varelser. Jag skäms och jag känner sorg...

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen