Varg bakom sex olika angrepp på hundar och tamdjur senaste dagarna i Mellansverige

2013-09-03 |

De senaste dagarna har flera tamdjur och hundar drabbats av angrepp från varg.
Det handlar om får, kalv och jakthundar.

I söndags dödades en jämthund i Värmland av varg. Angreppet skedde vid Åsteby norr om Torsby.
Hunden hade släppts för lite injagning inför älgjakten som började i
Torsby kommun i måndags. Det finns flera revir i området om man nu vill
leta en syndare.

Ung varg skadade spets
Samma dag angreps en Norrbottenspets i närheten av Björbo i Dalarna. Hunden klarade angreppet men fick sy några stygn. Enligt Länsstyrelsens besiktning kan det handla om en ungvarg eftersom hunden klarade livet.
I måndags morse var det dags igen, den här gången i sydost om Munkfors i
Värmland. En beagle på harjakt attackerades och skadades. Även här
torde det handla om en yngre varg eftersom beaglen lever. Även här finns
en del revir att välja mellan. Brattfors eller det nya reviret Ullerud

Rombovarg
Sannolikt en varg från Romboreviret norr om Nora har natten till torsdagen i
förra veckan varit på en kalv. Kalven upptäcktes med bitskador på hals
och en örat. Besiktningsmannen uteslutet dock inte att det kan vara ett annat rovdjur som orsakat skadorna. Men eftersom varg observerades i grannskapet samma morgon som skadorna upptäcktes kan man kanske utgå från att det är en varg som orsakat skadorna.

18 döda får
Natten till söndagen dödades och skadades sammanlagt 18 får i Hedekas sydost om Kynnefjäll i västra Dalsland söder om Dals Ed. Enligt lokala media var 14 djur döda direkt medan fyra skadade senare fick avlivas. I samma område dödades får i juni men då betydligt förre. Sannolikt är det varg från Kynnefjällsreviret som varit framme. Fåren var inte stängslade med rovdjursavvisande stängsel.

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen