Två dödade honor hade valpar - Vargarna från licensjakten 2011 undersökta -

2011-04-08 |

SVA är nu klara med undersökningarna av de vargar som fälldes under licensjakten 2011. Av nitton vargar fann SVA medfödda missbildningar hos fem stycken. Inga fynd av dvärgbandmask har gjorts.

Samtliga 19 vargar som fälldes under licensjakten 2011 har obducerats vid SVA. Undersökningarna har sammanställts i rapporten SVA:s undersökningar av vargar fällda under licensjakten 2011. Av nitton insända vargar var elva hanar och åtta honor. Två av honorna har fött ungar, troligen senaste valpningsperioden 2010.
SVA har till uppdrag att övervaka hälsan hos landets vilda djur. Inom ramen för det arbetet undersöks vargarnas hälsotillstånd. Den aktuella rapporten redovisar de fynd man gjort vid undersökningarna. Bland annat analyseras olika parasiter vargarna kan ha.
Ä Precis som tidigare år har inga vargar varit smittade med någon dvärgbandmask, säger Arne Söderberg som samordnar SVA:s arbete med stora rovdjur.
Jägare som fäller en varg i licensjakt har rätt att behålla skinnet. För att SVA ska kunna göra nödvändiga undersökningar av vargkroppen, måste skinnet skiljas från kroppen med omsorg så att inte tåben, svanskotor och annat skadas eller försvinner. Innan årets jakt informerade SVA och Naturhistoriska riksmuseet jägarna om vikten av att gå till väga på rätt sätt.
Ä Vargkropparna vi fått in i år har tagits bättre om hand, säger Arne Söderberg.
SVA undersöker inte närmare vargarnas skelett, men har vid obduktionerna funnit någon form av medfödd missbildning hos fem av vargarna. Noggrannare undersökningar kommer att göras av Naturhistoriska riksmuseet.

Dokument för nedladdning

Rapport resultat från SVA - vargjakten 2011.pdf

Relaterade länkar

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen