Svenska Rovdjursföreningen valde ny styrelse i Skålsjön

2012-04-01 |

Nya styrelsen 2012: Fr v Robban Franzén, Asinja Holma, Jonatan Borling, Krister Kristensson, Mats Eriksson, nedre raden f v Ylva Lindberg, Roger Olsson och Wiltrud Daniels. Saknas gör Kjell Johansson.

Skålsjön, mitt i Sjösvedenreviret utefter Bergslagsdiagonalen mellan Falun och Alfta, lördag 31 mars kl 14.00, Svenska Rovdjursförensingen samlas till årsmöte.
Föreningens ordförande Roger Olsson hälsade välkommen till föreningens 16 årsmöte.
Till mötets ordförande valdes Klas Hjelm.

Valberedningens förslag till ny ordförande var Roger Olsson på ytterligare ett år. Han valdes enhälligt.
Övriga: Wiltrud Daniels Västernorrlan, Mats O G Eriksson Västra Götaland, Kjell Johansson Värmland, Krister Kristensson Värmland, alla nyval, Robert Franzén Östergötland omval, suppleanter Asinja Holm Dalarna, Jonatan Borling Värmland, båda nyval.
Kvar från förra året Ylva Lindberg Örebro län, vald på två år.
Ur verksamhetsberättelsen: Fyra stängslingrupper stängslade 15 olika fårbesättningar under året. Kampanjen mot licensjakten på varg i januari gav nära 35 000 underskrifter, och viktig kontakt med alla de människor som skrev på och som stöder föreningens verksamhet.
Hela Verksamhetsberättelsen se länk nedan.
Resultat- och balansräkningen föranledde frågan hur länge SRF har fått bidrag från Naturvårdsverket.
- Sedan 2006 då det blev möjligt för alla miljöorganisationer att söka bidrag för nationella verksamheter, svarade Ann Dahlerus, föreningens generalsekreterar.

Dokument för nedladdning

SRF Verksamhetsberättelse 2011.pdf

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen