Stort intresse för Naturvårdsverkets webbkonsultation om varg

2012-05-08 |

Det har varit ett stort intresse för webbkonsultationen om varg med Naturvårdsverket under de fyra dagar den har pågått.
Över 1 300 inlägg har publicerats med många förslag inom de tre områden som konsultationen handlade om.

Det har funnits möjlighet att kommenterat förslagen och många har tagit chansen att diskuterat vargfrågan. Det är som vanligt ett ämne som engagerar och berör.

De tre områden som Naturvårdsverket vill ha förslag kring var:

  • Förslag på åtgärder som kan minska skador av varg
  • Förslag på hur människors oro och rädsla bör hanteras av myndigheterna
  • Förslag på hur förslag från allmänheten kan tas tillvara

När det gäller förslag kring människors oro så handlar många om att myndigheterna måste lyssna på dem som lever med varg i sitt närområde. Många förslag handlar om information och kommunikation med allmänheten.

- Vi måste ta människors oro och frustration på allvar. Det ligger på oss som myndighet att tillsammans med länsstyrelsen hela tiden utveckla arbetet med vargförvaltningen och föreslå nya åtgärder och förändringar för en fungerande förvaltning, säger Ruona Burman, viltsamordnare på Naturvårdsverket.

Hur går arbetet vidare?
Nu sammanställer Naturvårdsverket alla förslag. Sammanställningen över förslagen kommer att presenteras på Naturvårdsverkets webbplats så snart den är klar. Förslagen kommer att finnas med i det fortsatta arbetet med vargförvaltningen. Just nu pågår arbetet med förvaltningsplanen för varg som ska vara klar den 1 juni. Några förslag kan eventuellt tas om hand redan där. Förvaltningsplanen är ett levande dokument som kan komma att revideras. Då finns möjlighet att ta in flera förslag framöver. Andra förslag kan genomföras utan att vara en del av förvaltningsplanen för varg. Det kan till exempel röra sig om förslag som gäller information och kommunikation.

Fakta i siffror om konsultationen

Totalt antal inlägg: 1 341
Antal publicerade inlägg: 1 279
Förslag på åtgärder som kan minska skador av varg: 617
Förslag på hur människors oro och rädsla bör hanteras av myndigheterna: 478
Förslag på hur förslag från allmänheten kan tas tillvara: 184

När det gäller inlägg som inte blivit publicerade beror det till exempel på att de innehåller namn på privatpersoner eller tydligt kan uppfattas som kränkande.
Nv har skickat e-post till dem som inte blivit publicerade med en förklaring om de uppgett en e-postadress. Har man inte uppgett en e-postadress har vi inte kunnat svara.

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen