Stoppa Lena Eks genetiska rensningsjakt på varg som Naturvårdsverket nu flaggar för

2012-12-17 |

Redan nu kan du protestera hos EUs miljökommissionär Janez Potočnik mot Lena Eks planer att skjuta ner den svenska vargpopulationen. Klicka på Vargen med texten "Stoppa Vargjakten - Protestera här!" här ovan t v.

Risken är stor för att det blir en ny vargjakt redan i vinter. På måndagen gav Naturvårdsverket besked om att man kan tänka sig en genetisk rensningsjakt i vinter. Definitivt besked kommer senare denna vecka. Helt klart arbetar Naturvårdsverket på miljöminister Lena Eks (C) uppdrag att få till jakt på varg redan i vinter.
Vid senaste inventeringen förra vintern fanns det drygt 300 vargar i Skandinavien, cirka 280 av dem i Sverige.
Regeringen har hittills vägrat att lyssna på dig och alla andra som vill ha en livskraftig svensk vargstam. EU-kommissionen är därför vargens sista hopp.


Tillsammans kan vi protestera mot den svenska vargpolitiken genom att skicka ett nödrop till kommissionen.
Besök Rovdjursföreningens Kampanjsida redan i dag och skicka ett mail till EUs miljökommissionär. Klicka på Vargen med texten "Stoppa Vargjakten - Protestera här!" här ovan för att komma till Kampanjen.

Protestera här

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen