Skyddsjakt på en varg nordväst om Idre och en ansökan i Nyhammar

2011-06-23 |

Sedan i går onsdag finns ett tillstånd för skyddsjakt på en varg på Idres samebys marker nordväst om samhällt. Länsstyrelsen har beviljat samebyn skyddsjakten eftersom vargen tagit ren.
Och nu verkar det som om det blir skyddsjakt igen i Nyhammarområdet nordväst Ludvika.

De senaste veckorna har två renar tagits av vargen på markerna upp mot Grövelsjön som är byns kalvningsområde. Enligt uppgift har vargen funnits i områdert sedan i september.
Det finns risk för att den skadar eller dödar fler renar i området.- Det finns absoluta restriktioner för jakten säger Henrik Thurfjell på Länsstyrelsen.
- Ingen varg med halsband för jagas.
Denna restriktion i jakten är enåtgärd fär att inte riskera att den finskryska och gentiskt viktiga vargen som finns i närområdet plötsligt dyker upp i det område som jakten får bedrivas. Framför allt handlar det om sydvästra delen av Långfjället.
Finskryskan finns minst ett par mil från detta område, öster om Idre upp mot Härjedalsgränsen. Men en varg rör sig snabbt när de sätter den sidan till.
Vargen som får jagas är av helskandinaviskt ursprung, man har inte kunnat bestämma kön på den utfrån de spillningsprover som tagits. Tik eller hane gäller tills vidare.
Är det en tik finns möjligheten att hon har valpar, vilket Länsstyrelsen inte bedömmer som troligt utifrån de spårningar som gjorts under vintern och under senare tid.

En varg till i vintras
Det har funnit ytterligare en varg i området under vintern, men de båda har sällan eller aldrig gått tillsammans. Den andra vargen en hane sköts tidigare i vår i en §28.
- Vargen som vi nu gett skyddsjakt för har under senare tid dykt upp på olika platser i hela reviret. Vår bedömning är att om det finns valpar skulle den ha haft ett annat rörelsemönster och inte rört sig så stort, säger Henrik Thurfjell.Skyddsjakten får pågå till den 7 juli.

Ny skyddsjaktansökan i NyhammarVargarna utanför Nyhammar)Grangärde har skyddsjagats tidigare i vår men hållit sig undan. Men nu verkar det vara dags igen.
Natten till onsdagen attackerade en varg får i området och en ny skyddsjaktsansökan ska skickas in.
Två lamm dödades i attacken i fårhagen.

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen