Skarp kritik mot Stortinget: -Vinterns vargjakt är ovärdig en miljönation

2016-10-19 |

Plakaten som bars under demonstrationen gav klart besked: - Låt vargen leva!

"Låt vargen leva! Sluta utrotningspolitiken nu!" 

Ca 2 000 vargvänner samlades i lördags utanför Stortinget i Oslo under parollen i ett försök att stoppa vinterns omfattande vargjakt i Norge.
47 vargar får skjutas av Norges hela population på endast 65 vargar.

Området i parken nedanför Stortinget fylldes med folk och plakat som tydligt visade vad de ansåg om Stortingets beslut att tillåta jakt på 47 vargar under vintern.

Licensjakten inleddes redan 1 oktober och skall pågå så länge det finns vargar kvar på licensen, dock längst till 31 mars.

Och redan har den första vargen skjutits vilket skedde i samband med älgjakt i länet Aust-Agder på Sörlandet. Just det området har två vargar på licensen.

Licensen gäller 13 vargar utanför ulvesonen - som ligger i östra Norge utefter gränsen mot Värmland och Dalsland - 24 vargar får dödas inne i ulvesonen och 10 på andra håll i landet.
Bakom uppgörelsen i Stortinget står Høyre, Ap, Sp, FRP och KrF.
WWF Norges generalsekreterare Nina Jensen, Miljöpartiets talesman Rasmus Hansson och Liberalernas vice ordförande Ola Elvestuen var några som talade på mötet.

Elvestuen sparade inte på krutet. Han sa att vargjakten är extremt oansvarig och placerar Norge i en internationell skamvrå och försvagar Norge som trovärdig miljönation.

- Vargen hör hemma i norsk naturen och slakten av mer än 70 procent av nuvarande population kommer att skapa problem. Risken är stor att hela vår vargpopulation utrotas, sa han under mötet.
Samtidigt har arrangörerna av manifestationen haft en protestlista ute på sociala media som hittills samlat över 60 000 namn. Insamlingen kommer att pågå tills dess att Miljödepartementet tar upp samtliga överklaganden av Rovviltnämndernas beslut att 47 vargar får skjutas i vinter.
Överklagandena gäller licensjakten på vargar i ulvesonen samt jakten på  Osdals-flokken som inte orsakar några tamdjursskador. Man vill stoppa jakten på 32 av de 47 vargarna som licensen gäller.

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen