Rovdjursföreningens ordförande kritisk till att Förvaltningsrätten ger klartecken för vargjakt

2016-11-22 |

Torbjörn Nilsson, ordförande i Rovdjursföreningen anser att Förvaltningsrätten inte har värderat viktiga argument i överklagandet.t

I dag tisdag sade Förvaltningsrätten i Luleå ja till vargjakt i januari.
Naturorganisationer i de fyra län som är berörda hade överklagat jakten.
Rovdjursföreningens ordförande Torbjörn Nilsson menar att rätten inte dömt på rätt underlag.

Flera naturorganisationer överklagade vinterns vargjakt. Förvaltningsrätten avslår samtliga överklaganden och säger att de
förutsättningar som krävs för licensjakt enligt jaktförordningen och
art- och habitatdirektivet är uppfyllda.
- Jag utgår från att vi kommer att överklaga besluten, säger Torbjörn Nilsson, ordförande i Rovdjursföreningen.
- Flera viktiga argument som vi framfört har Förvaltningsrätten inte
brytt sig om att analysera. De har till exempel inte jämfört jaktens
syften med lagstiftningen, utan bara tyckt till att de anser syftena
acceptabla. Och den har inte brytt sig om att vargens inavelsnivå är för
hög, invandringen för liten, och utbredningen i Sverige för liten, för
att vargen ska kunna ha det som kallas för gynnsam bevarandestatus.
Besluten att sammanlagt 24 vargar i fyra revir i fyra län skall jagas i
januari kommer alltså att genomföras, förutsatt att inte
Förvaltningsrättens beslut rivs upp av Kammarrätten och gör
en annan bedömning och stoppar jakten.
Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen av berörda länsföreningar, Nordulv och Was hade överklagat jakten.


Dokument för nedladdning

Förvaltningsrätten 22 nov 2016.pdf

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen