Rovdjursföreningen överklagar omotiverad jakt på järv i Jämtland

2016-11-15 |

Trots larmrapporter om att järvpopulationen i Sverige minskar har Länsstyrelsen i Jämtland gett till skyddsjakt på två järvar i ett stort område från Strömsund upp mot Hotagsfjällen nära norska gränsen.
Rovdjursföreningen lämnade i dag in en överklagan till Förvaltningsrätten i Luleå och begärde samtidigt inhibition av jakten som redan är igång.

Föreningen skäl för att jakten måste stoppas är:

  • Länsstyrelsen har inte prövat jaktens tillåtlighet enligt miljöbalken kap. 7 §§ 28a och 28b.
  • Länsstyrelsen har inte visat att det inte finns någon annan lämplig lösning.
  • Länsstyrelsen har inte heller visat att jakten inte försvårar uppnåendet av en gynnsam bevarandestatus för järv i Sverige.
  • Beslutet innehåller heller inte någon dokumentation som visar att
    allvarlig skada kommer att uppstå om inte skyddsjakten genomförs.

Länsstyrelsen motiver sitt beslut med att järvarna orsakar störningar och skador på djuren i samebyn Jijnjevaeries renhjord som samlats för att flyttas till vinterbetet.
- Jijnjevaerie sameby kommer inte att ha möjlighet att bedriva en ordnad renskötsel i det aktuella området då järvarnas närvaro negativt kommer påverka flera enskilda renskötselföretag med ekonomiska förluster, skriver Länsstyrelsen i sittbeslut.
Samebyn ansökte om jakt på tre järvar med fick klartecken för två.
Detta kommenterar Länsstyrelsen:
- Utifrån järvpopulationens utveckling på nationell nivå och eventuella framtida behov av skyddsjakt inom renskötselområdet bedömer Länsstyrelsen att det i nuläget inte finns utrymme för skyddsjakt på fler än två järvar inom Jijnjevaerie samby.
I beslutet står att varje jakttillfälle ska initieras av Länsstyrelsen
och personal från myndigheten skall beredas tillfälle att delta. Denna
skall också ha befogenhet att avbryta en jakt. Järvarna får skjutas både från helikopter och snöskoter.

Dokument för nedladdning

SRF överklagar järvjakt nov-16.pdf

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen