Rödlistad - 275 björnar kommer att vara skjutna när året summeras

2015-07-08 |

Cirka 275 björnar kommer att vara döda när våren och höstens jakt summeras framåt hösten.

Över 50 björnar har skjutits under våren i fjällänen under ännu en omfattande skyddsjakt på kalvningsfjällen. Senast skyddsjakten var lika omfattande var våren 2012 då över 50 björnar sköts under några veckor. Och snart är det dags igen för nästa omgång mot landets björnpopulation.
Höstens licensjakt.
Det handlar om en jakt över året på cirka 275 svenska björnar. Vilket är cirka 10 procent av populationen.

Samtliga björnlän och Värmland har nu bestämt hur stora uttag som får göras i höst. Totalt i Sverige kommer det i höst att skjutas/jagas 224 björnar.
Och det betyder att antalet björnar som kommer att skjutas i år, inklusive den omfattande skyddsjakten på över 50 björnar i fjällänen, hamnar på 274 björnar. Förra årets var licensen lika stor oräknat de björnar som skyddsjagades våren 2014. Med skyddsjakten låg då avskjutningen på över 300 björnar. Även då tog man hänsyn i licensen till de skyddsjagade björnarna, vilket man inte gjorde tidigare. T ex 2012 hade vi en licens på över 300 björnar samtidigt som det under våren sköts över 50 björnar.

Tydliga nerdragningar

Höstens licensjakt på 224 björnar ligger 50 björnar under förra höstens licens på grund av tydliga nerdragningar i Norrbotten 67>35, Västerbotten 25>15 och i viss mån Dalarna 62>55. I dessa län är nerdragningar minst det antal björnar som sköts under skyddsjakter i våras på kalvningsfjällen.
Norrbotten sticker ut i minskad licens. För i år har Länsstyrelsen gett tillstånd för endast 35 björnar jämfört med förra årets licens på 67 skjutna björnar. Under vårens skyddsjakt i Norrbotten sköts 22 björnar vilket nu avspeglas i licensen som dessutom tar hänsyn till nedgången i länets björnpopulation.
Västerbotten hade förra året en licens på 25 björnar, i år är licensen tio färre. En sänkning ner till 15 med andra ord.
Västernorrland har gett licens för 22 björnar vilket är en mer än förra året, men då sköt man å andra sidan över licensen med en björn. I Västernorrland handlar det om jakt i två områden där område två består av två delar. Högst 15 björnar får skjutas i område 2 fram till 15 september. Återstår björnar efter detta datum får dessa skjutas i hela länet till och med 15 oktober.
Västernorrland ger också tillstånd till åtel som skulle varit registrerad före sista juni.
Jämtland har 60 licensbjörnar i fyra områden. Hälften skall skjutas i länets västra delar där också den mest intensiva renkalvningen äger rum. 60 björnar är lika många som förra årets licens.
Den S-märkta ledamoten i Jämtlands Viltförvaltningsdelegation Susanne Hansson vill ha en återgång till gamla tiders avskjutning och förordade en höjning till 90 djur. Hansson har nu tillsammans med övriga politiskt tillsatta i länets Viltförvaltning överklagat beslutet på 60 björnar till Naturvårdsverket. Man vill ha 90 björnar på licensen.
Jämtland vill i höst göra en ny spillningsinventering för att få en aktuell siffra på hur många björnar det finns i länet. Vårt tips är att Naturvårdsverket tar fasta på denna inventering och låter siffran 60 gälla för hösten.
Gävleborg har lagt sig på 37 björnar vilket är en mer än förra året.
Dalarna har beslutat om jakt på 55 björnar i fyra områden, i två av dessa blir det honkvot - i väster tre vuxna honor och i söder får en vuxen hona dödas. En vuxen hona väger minst 80 kilo. Tilldelningen i Dalarna är sju färre än förra året, men då har å andra sidan sex björnar redan skjutits i år.
Honkvoten kan innebära att antalet skjutna björnar i höst blir färre än vad som licensen säger.
Värmland får som vanligt skjuta två björnar, trots att länet inte har någon egen fast björnpopulation. Årets tillstånd som Länsstyrelsens gett gäller för hela länet förutom ett område i nordvästra Torsby. Det undantagna området är för att inte riskera att björnhonor i området skjuts.
Naturvårdsverket har under perioden 2003-2014 gett tillstånd i Värmland för 24 björnar varav 17 skjutits. Dessa år har det handlar om jakt i Torsby och Hagfors kommuner.

Med på Rödlistan
Förra årets sköts 268 björnar i landet under licensjakten. Björnen är från i år med på Rödlistan som en Nära hotad art och detta börjar nu avspeglas i vissa läns licenser, särskilt de som har skyddsjakt under våren då renkalvningen drabbas av björnar. Tidigare numerärt stora vårjakter har inte återspeglats i licenstilldelningarna.

Jan Bergstam

Så här ser höstens licensjakt ut län för län
Norrbotten 35
Västerbotten 15
Västernorrland 22
Jämtland 60 (med reservation för ett politiskt överklagande som vill till att höja licensen till 90)
Gävleborg 37
Dalarna 55
Värmland 2

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen