Regeringen vill fortsätta vargjakten under ny rubricering!

2011-08-17 |

Andreas Carlgren och Eskil Erlandsson byter namn på vinterns vargjakt.

Pressmeddelande 17 augusti 2011 Svenska Rovdjursföreningen

Regeringen omvandlar licensjakten till skyddsjakt i en kringgående rörelse för att blidka EU-kommissionen och undvika att dras inför EU-domstolen. Det är regeringens besked idag som svar på kommissionens motiverade yttrande. Istället för att avstå från vargjakt medan de genetiska problemen ska lösas fortsätter regeringen att framhärda i att vargjakt måste fortgå. Vi är oerhört besvikna över att regeringens ambitionsnivå för vargstammen inte har ändrats till det bättre, säger Svenska Rovdjursföreningen.

- Regeringens besked idag skiljer sig inte nämnvärt från den vargpolitik som Rovdjursföreningen och flera andra naturvårdsorganisationer anmält Sverige för till EU-kommissionen. Det enda man tycks göra är att försöka hitta juridiska kryphål för att fortsätta begränsa vargstammen, säger Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen.
Utspelet är helt i paritet med regeringens agerande hittills i processen med EU, under vilken man gjort allt man kunnat för att slingra sig ur EU-anmälan genom att under ett och ett halvt styvnackat år hävdat att licensjakten var i överensstämmelse med EUs lagstiftning och syftar till att bevara den svenska vargstammen.
Andreas Carlgrens utsaga att Kommissionen agerat forcerat och stelbent och att regeringen nu siktar på att kringgå EU vittnar om en styvmoderlig inställning till Sveriges förpliktelser som medlem i EU. Licensjakten stoppas endast tillfälligt under 2012 och ska återupptas i ”ordinarie” form redan vintern 2013. Vidare vill Carlgren ersätta licensjakten med en utökad skyddsjakt under det tillfälliga stoppet 2012.
- Även för skyddsjakt gäller stränga regler om att den verkligen ska vara skaderelaterad, men nu tycks regeringen vara inställd på att hitta innovativa tolkningar av begreppet ”skyddsgrund” för att använda den jaktformen för att fortsätta licensjakten under andra former, säger Ann Dahlerus.
Idag finns tydliga besked om vilka riktlinjer Sverige måste hålla sig efter för den svenska vargförvaltningen.
- dels har EU-kommissionen slagit fast vad som gäller rent juridiskt, bla att jakt som begränsar vargstammens möjligheter att uppnå gynnsam bevarandestatus inte är acceptabel
- dels har rovdjursutredaren Lars-Erik Liljelunds internationella forskarpanel tydligt anvisat vad som gäller rent vetenskapligt för att gynnsam bevarandestatus ska uppnås och att detta kräver långt fler än 200 vargar i Sverige
- Regeringen hävdar att ambitionen att i ny form fortsätta begränsa vargstammen genom jakt - trots att den inom överskådlig tid kommer att vara fortsatt svag och genetiskt sårbar - är förenligt med Art- och habitatdirektivet. Det har vi inte hunnit analysera än, men kommer att fortsätta att bevaka frågan lika noggrant som tidigare, säger Ann Dahlerus.

Dokument för nedladdning

Pressmeddelande EU-svaret.pdf

Relaterade länkar

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen