Ovanligt trikinfynd hos björn

2012-09-10 |

SVA har hittat landets andra fynd av trikin på björn. Mängden trikiner var ovanligt hög på björnen, som sköts i trakten av Dorotea. Trikinsmittat kött kan infektera människor som äter det. Det är mycket viktigt att trikintesta björnkött som ska användas som livsmedel.

Det andra fyndet av trikiner hos björn i Sverige har hittats på SVA. Björnen vars kött skickats till SVA för trikinanalys sköts under årets björnjakt i trakten av Dorotea, i närheten av Saxåmon, på gränsen mellan Västerbottens och Jämtlands län.
Det är ännu okänt vilken art av trikin den infekterats med. Det första och tidigare enda kända svenska fyndet på björn kom till SVA för analys 2009. Även den hade skjutits i Dorotea-trakten. Den bar på den fryståliga varianten av trikin, Trichinella nativa.

Trikiner är parasiter som kan finns i bland annat vildsvin, tamsvin häst och björn. Genom att äta trikinsmittat kött blir man själv infekterad.
För att ge symtom på människa krävs att man får i sig totalt ca 75-100 larver, medan ett större intag kan ge svåra symtom och ibland leda till döden. Björnen som analyserats hade 450 larver per gram kött.
Det är därför mycket viktigt att trikintesta björnkött som ska användas som livsmedel.
Även kött från vildsvin bör alltid kontrolleras för trikinförekomst innan det förtärs. För att undvika smittspridning bör man som jägare vara noggrann med att inte lämna trikinsmittat kött i skogen, till exempel skallar och räntor, utan gräva ner slaktavfallet eller ännu hellre avlägsna det helt från skogen för förbränning.

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen