Naturvårdsverket vlll skjuta 30 vargar i februari för att tömma fem revir i tre län helt på vargar

2013-12-19 |

I Dalarna ska det skjutas sex vargar i ett revir, i
Värmland 13 vargar i två revir och i Örebro 11 vargar i två revir.
Svenska Rovdjursföreningen kommer tillsammans med Naturskyddsföreningen och WWF att överklaga och kräva att Förvaltningsrätten inhiberar beslutet.
- Återigen har Naturvårdsverket hittat på en ny slags jakt för att tillfredsställa regeringens krav på vargjakt, säger Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen.


Att jakten skulle öka toleransen för varg är nonsens menar Dahlerus.
- Tvärtom verkar toleransen minska ju fler vargarna jägarna får skjuta, säger hon.
- Naturvårdsverket vill bidra till att öka toleransen för varg och andra
rovdjur. Vi arbetar med olika åtgärder som kan bidra till att minska
negativa konsekvenser av rovdjur. Vi gör bedömningen att en kontrollerad
jakt som minskar koncentration av varg är ett sådant exempel, säger
Maria Ågren, generaldirektör på Naturvårdsverket.

Jakten ska genomföras 1 februari till 15 februari.

Reviren som är möjliga är:
ett av Aamäck och Äppelbo i Dalarna,
två av Värnäs, Medskogen, Trång, Brattfors, och Acksjön i Värmland.
två av Kindla, Villingsberg och Hedbyn i Örebro.

Naturvårdsverket anser att en kontrollerad jakt som ska tömma utpekade
revir är det mest effektiva sättet att nå det politiska målet om att
minska vargens koncentration.
- Det är en del av ett långsiktigt arbete och om jakten ska få effekt behöver åtgärden upprepas, heter det.
Det här betyder att vargslakten nu är inledd.
Att tömma ett revir på vargar är bara en lösning för stunden. Erfarenheter visar att ett tömt revir snabbt får nya vargar. Ett vargrevir kommer alltid att förbli ett vargrevir så länge Sverige har en vargpopulation.
Och denna återvinning av goda områden har vargar alltid ägnat sig åt. Ordet ulv finns i namn som t ex Ulvjärn, Uvhöjden på geografiska beskrivningar i alla de områden där vargar
etablerat revir sedan vargen återkom i Sverige i början av 80-talet. och
då är det namn som fanns redan på 1800-talet.
Inget av de utsedda reviren innebär några större problem än för den som jagar. Merparten av reviren ligger i glest befolkade områden där vargarna nästan inte märks, annat än om man åker dit med sin jakthund för att löshundsjaga. Då kan vargföräldrarna ge sig till känna.
- Problemen är inte så stora att det finns skäl till att skjuta 30 vargar av liten stam på kanske runt 350 djur, säger Ann Dahlerus.
- Dessutom löser man bäst eventuella problem på andra sätt än genom att skjuta vargar, som t ex genom att stängsla tamdjur.
Jan Bergstam

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen