Miljöorganisationernas överklagan av vargjakten inlämnad

2014-01-10 |

Svenska Rovdjursföreningens, Naturskyddsföreningens och Världsnaturfonden WWF:s gemensamma överklagan av licensjakten på varg, har nu lämnats in. Organisationerna begär också att Förvaltningsrätten stoppar jakten i väntan på rättslig prövning.

Enligt Naturvårdsverkets beslut ska 30 vargar skjutas i fem revir i Dalarnas, Värmlands och Örebro län. Jakten ska bland annat minska vargarnas socioekonomiska konsekvenser på landsbygden men Naturvårdsverket har inte lyckats specificera närmare vilka problem som en vargjakt egentligen skulle lösa. Underlagen från länsstyrelserna visar att skadorna på boskap och hundar i de utsedda reviren är få eller, som i Kindlareviret i Örebro, inga alls under de två senaste åren. Länsstyrelsen i Dalarna säger sig inte överhuvudtaget kunna bedöma de socioekonomiska effekterna. Som motiv för licensjakt är detta alltför svagt, menar organisationerna i sin överklagan.

Att de tömda reviren kommer att förbli vargfria efter jakten är inte heller troligt. Om ett revir av olika skäl är lämpligt för vargar lär det sannolikt snart besättas av nya vargar. Istället för jakt borde fler alternativa lösningar provas. Stängsling, bättre information och utveckling av metoder för att skydda jakthundar är några exempel.

Jakten riskerar också att skada vargstammen. Naturvårdsverket presenterar ingen som helst vetenskaplig analys som visar att jakt på dessa 30 vargar inte påverkar vargstammens möjligheter att uppnå en gynnsam bevarandestatus. Att det finns ett politiskt beslut om att referensvärdena för varg redan är uppnådda är dessvärre inte detsamma som att det finns en vetenskapligt och rättsligt betryggande grund för detta.

Länk till organisationernas gemensamma pressmeddelande

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen