Lovvärda initiativ från regeringen i vargfrågan

2015-02-05 |

Miljöminister Åsa Romson (MP) har fått till en uppgörelse med Socialdemokraterna som torde komma att positivt förändra förutsättningar för en livskraftig vargpopulation i landet.
Sent på onsdagskvällen presenterade regeringen på SVDs Brännpunkt en rad åtgärder för en bättre vargförvaltning i landet.
- Vårt första intryck av regeringens åtgärder är huvudsakligen positivt. De har en potential att leda till ett bättre utgångsläge för vargförvaltningen i landet än vad vi har idag, säger Ann Dahlerus,
generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen.

  • Naturvårdsverket får i uppdrag att utreda vargens gynnsamma bevarandestatus
  • En utredning ska göras som syftar till rättssäkra beslut om licensjakt som är förenliga med EU-rätten
  • De regionala viltförvaltningsdelegationerna ska utvärderasViltskadeanslaget höjs och nya skydds- och stödåtgärder ska utredas

Därtill ska en permanent vargkommitté inrättas som en referensgrupp
till regeringen för en hållbar vargpolitik och bland annat Rovdjursföreningen ska ingå i kommittén.
- Framför allt är det välkommet att Naturvårdsverket på nytt ska utreda vargens gynnsamma bevarandestatus. Kraftig kritik har riktats mot det vetenskapligt
tvivelaktiga värde på 270 vargar som togs fram av den förra regeringen
på dunkla grunder. Det har legat som en våt filt över den svenska
vargförvaltningens trovärdighet och var även en anledning till att vi
överklagade årets licensjakt, säger Ann Dahlerus.
- Efter alla komplicerade rättsliga turer kring vinterns licensjakt, som bland annat
grundar sig i den förra regeringens överklagandeförbud, inger regeringens ambition att försöka bibringa någon rättslig ordning i den oacceptabla röra som föreligger, ett visst hopp. Den nuvarande ordningen med att besluten inte kan prövas i domstol är inte värdig ett demokratiskt rättsamhälle.
- Vi ser också positivt på en utvärdering av Viltförvaltningsdelegationerna, säger Jan Bergstam, styrelseledamot i Rovdjursföreningen och tillika delegat i Viltförvaltningsdelegationen i Värmland.
- Naturvården upplever idag ett svårt underläge i delegationerna på grund av den sneda sammansättningen av delegater till förmån för jägarintresset. Det medför att de allra flesta beslut i delegationerna om rovdjur går emot naturvårdens intressen och gynnar jägarnas, vilket innebär färre rovdjur och mer jakt. Efter en lång och plågsam tystnad från regeringen medan vargjakten pågått som bäst
lovar den här överenskommelsen mellan MP och S mer än vad man vågat
hoppas på.
- Hoppet står nu till att själva utredningarna och utvärderingarna kommer att hålla måttet och inte fuskas bort på vägen, som skett så många gånger tidigare i den här frågan. Men med miljöpartiet vid rodret kan man nog förvänta sig att det blir ett mer gediget upplägg än det var under Lena Eks tid, säger Kenth Nauclér
ordförande i Rovdjursföreningen.

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen