Lojakten: 30 lodjur får skjutas i årets licensjakt i Västerbotten + siffror att fundera över

2013-02-09 |

1 mars börjar årets licensjakt på lodjur. I Västerbotten pågår den till 15 april, 30 djur ska fällas viket är tio fler än 2012. Jakten här som i övriga licensområden sker mitt under lons intensiva parningsmånad.

UPPDATERAD. Tilldelningen i Västerbotten är den högsta på tio år.
Det är Länsstyrelsen ensam som bestämt kvoten. Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Norrbotten har egna mandat att bestämma licenskvoten. Givetvis måste man hålla sig över miniminivån när jaktuttaget bestäms. Lon är tillsammans med björn de största predatorerna på ren.

Till dessa 30 i Västerbotten ska läggas de tre som sköts under licensjaktliknande förhållande i höstas då Länsstyrelsen i Västerbotten gav tillstånd för skyddsjakt på tio lodjur, med samma regler som om det vore en licensjakt.

Tre av dessa lo sköts inom licenstiden. Jägareförbundet begärde förlängning av jakten och skyllde på dåliga snöförhållanden.
Allt handlar om jakttillfällen. Eftersom det i grunden var en skyddsjakt borde det väl varit de drabbade renägarna som sökt förlängningen. Länsstyrelsen sade nej till fortsatt jakt.

I det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet får 40 lodjur skjutas, fördelade på länen: Stockholms län 2, Uppsala 10, Västra Götaland 4, Värmland 6, Örebro 6, Västmanland 2, Dalarna 4 och Gävleborgs län 6.

Det Södra rovdjursförvaltningsområdet har liksom förra året tilldelats fem lodur för eventuella skyddsjakter. De län som berörs är Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Södermanland och Östergötlands län.

Nu återstår att få licenssiffror för årets jakt från Jämtland - 30 förra året varav 16 sköts, Västernorrland - 18 förra året varav 7 sköts och Norrbotten - 18 förra året varav 16 sköts. Det enda Norrlandslän som sköt sin licens var Västerbotten - 20 av 20.

Siffror att fundera över inför årets jakt
Att lojakten handlar om jakttillfällen och inte ekologiska hänsyn framgår med all tydlighet om man ser djupare in i siffrorna för årets lojakt. I det Mellesta rovdjursförvaltningsområdet finns ingen som helst grund för jakt. Tvärtom.

Jakttiderna som gäller är för Norra området 1 mars - 15 april , för Mellersta 1 mars - 31 mars. Detta enligt NVs regelverk för lojakt.

Här följer lite siffror att fundera över

Så många föryngringar skall Sverige ha
75 årliga föryngringar i Norra rovdjursförvaltningsområdet,
137 i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet,
38 i Södra rovdjursförvaltningsområdet.
Totalt 250

Så många föryngringar fanns i Sverige vintern 2012
132 i Norra området
90 i Mellersta
18 i Södra
Totalt 240

Döda kända lodjur 1 nov 2011 till 8 okt 2012
89 dödade i licensjakten 2012
14 i skyddsjakt (merparten i renområdet)
6 av djurskyddsskäl
24 i trafiken
6 av svält och sjukdomar
Totalt 142

Jakten i mars 2013
Trots att det alltså enligt senaste inventering
vintern 2011/2012 saknas 47 föryngringar i
Mellersta rovdjursförvaltningsområdet ska
40 lodjur dödas i de län som ingår i området: Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland, Stockholm, Gävleborg och Dalarna.

I Södra området är det ingen licensjakt. Där används istället skyddsjakt när något djur behövs tas bort.

Licensjaktens omfattning i Norra området bestäms av de fyra nordliga länen själva. Hittills är det bara Västerbotten som kommit med en siffra - 30 lodjur får skjutas trots att man hade en "skyddsjakt" i höstas på 10 lodjur där endast tre sköts.
Jämtland, Västernorrland och Norrbotten håller jägarna på halster och väntar med sina siffror ytterligare någon vecka eftersom man vill försöka anpassa årets licens till inventering på årets snö.

Vilka lodjur får skjutas
Alla
Men lomamma med ungar då..?
Även dom - av två anledningar:
1. Ungarna är så stora att de klarar sig
2. De stöts ändå bort av lomamman i samband med parningen/brunsten.

I vårt grannland
Samtidigt pågår jakt på 134 lodjur i vårt grannland Norge. Där började jakten redan 1 februari och pågår till 31 mars. Det är en minskning från förra årets jakt som gav en licens på 157 djur.
I Norge har man satt en kvot på högst 77 vuxna honor. Några län har gått länge och och avbryter hela jakten så snart honkvoten fyllts. Ungefär samma upplägg som Dalarna hade i höstas för honor under björnjakten.

Norge har 65 årliga familiegrupper som mål, inför förra årets jakt fanns 69 familjegrupper.

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen