Lena Ek i Bryssel: EU kräver vetenskaplig förankring av Förvaltningsplanen för varg

2012-07-11 |

EU-kommissionären Janez Potocnik vill veta hur många vargar som behövs för att Sverige ska få en livskraftig vargstam.

I dag träffade miljöminister Lena Ek EU:s miljökommissionär Janez Potocnik i Bryssel. Hon gör bedömningen att EU tycker att Sverige är på rätt väg vad gäller vargpolitiken.
Samtidigt som Poticnik gjorde klart för Ek att han vill veta hur många vargar Sverige behöver för en livskraftig vargstam.
Janez Potocnik understryker att förvaltningsplanen måste vara vetenskapligt förankrad, där det bland annat framgår den minsta livskraftiga populationen.

I en kommentar från miljökommissionären framgår att det behövs ytterligare förbättringar. Bland annat ska planen tala om hur och när en gynnsam bevarandestatus är uppfylld, vad som skulle utgöra en hållbar storlek på vargstammen och vilka åtgärder man ämnar vidta för att förbättra vargstammens genetiska status.
Sverige har saknat en förvaltningsplan som beskriver hur Sverige arbetar för att bevara vargstammen. Och bland annat därför fanns risk att EU skulle dra Sverige inför EU-domstolen.
Planen är nu klar och det var den som Lena Ek hade med sig ner till Bryssel.

Men det saknades en viktig punkt i Förvaltningsplanen - hur må¨nga vargar som ska finnas för att landet ska ha för att vargstammen ska kunna beskrivas som livskraftig.

Innan Potocnik är riktigit nöjd vill han ha en siffra.
Till Ekot säger Lena Ek att hon hoppas planen skall kunna börja gälla från årsskiftet efter komplettering av siffran som Potocnik vill ha.

 

Bilden:

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen