Jägarnas Riksförbunds årsstämma vill se en fördröjd eftersöksbojkott

2012-06-10 |

- Vi ser andra lösningar, säger Järgarnas riksförbund årsstämma som i helgen sade nej till att stödja eftersöksstrejken på trafikskadat vilt. Dessutom har stämman gjort ett uttalande att regeringen skall stödja Schweiz begäran om ändringar i art och habitatdirektivet.
Däremot vill man avbryta ett eftersök när man väl är på plats med motiveringen att det finns varg i sökområdet.

I helgen höll Jägarnas Riksförbund sin årsstämma på Visingsö utanför Jönköping. Stämman inleddes med att Jönköpings landshövding hälsade alla välkomna och kommunstyrelsens ordförande berättade om kommunens verksamhet.
Efter personvalen hade förbundsstyrelsens fått en förändrad sammansättning, likaså valberedningen. Till ny förste vice ordförande valdes Bengt Bixo från Jämtland. Bengt Bixo sitter sedan tidigare i förbundsstyrelsen. Henrik Tågmark tidigare vice ordförande fick kliva av och avtackades vid stämmans slut. Ny i förbundsstyrelsen är Lotta Perkovic från Gävleborg där hon jobbar som väktare till vardags. I förbundsstyrelsen önskar hon driva frågor om rovdjuren med inriktning på varg och björn. Lotta är idag sekreterare i distrikt och avdelning i Gävleborg.
I de tre övriga valen till förbundsstyrelsen återvaldes Börje Karlsson från Stockholm. Preben Gardner från Östergötland valdes tillbaka in i förbundsstyrelsen efter ett års frånvaro. Till valberdningen valdes Anders Lindström från Stockholm och han blev tillika ordförande i valberedningen. Lars Kristiansson från Halland ersatte Rolf Såge i valberedningen.
Inga Ängsteg från Viltskadecenter höll föredrag under lördagen. Hon konstaterade att det inte finns några politiskt fattade beslut om en nivå för vargstammen. Ett exempel på den frustration som råder i rovdjursförvaltningen är Lars Furuholm, rovdjursansvarig på länsstyrelsen i Värmland.
- Han har ledsnat och sagt upp sig, konstaterar Inga Ängsteg.
En enig stämma avslog en motion om att ställa sig bakom bojkotten av eftersök på trafikskadat vilt. Anders Nilsson ombud från distrikt Stockholms förklarade varför.
- Jägarkåren måste i alla lägen visa att vi ställer upp för lidande djur. Vi säger nej till bojkotten för det skulle vara att binda ris för egen rygg säger Anders Nilsson.

Han hade en annan lösning på eftersök i vargmarker.
- Åk och påbörja eftersöket. Rapportera sedan till polisen att det inte går att genomföra på grund av varg. Det kommer kosta pengar och ger dessutom en tydlig signal till politiker och myndigheter, anser Anders Nilsson.

Stämman låter även göra ett uttalande om Bernkonventionen, om skydd för arter och djur, där Schweiz redan har gått in och begärt ändringar i konventionen. Stämman kräver nu att regeringen skall stödja Schweiz och begära undantag i art och habitatdirektivet.
Det skulle göra det möjligt att till exempel förvalta vargarna i Sverige med hjälp av jakt.

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen