Hundratals rovdjur dör varje år i illegal jakt - trendbrott för varg

2011-08-25 |

Foto: Hans Ring. Mats Forslund, WWF, säger att trots en frikostig legal jakt på lo och björn är den illegala jakten på de två arterna omfattande.

Hundratals stora rovdjur dödas illegalt i Sverige varje år. Denna jakt på björn, lo och järv har legat på ungefär samma nivå sedan årtionden.
För varg är trenden däremot positiv för de senaste sex åren.
Den illegala jakten är störst i Norrland, och då handlar det främst om björn, lo och järv.
På torsdagen presenterade Världsnaturfonden WWF färska siffror från fyra rapporter som behandlar den illegala jakten på stora rovdjur i landet.

– Siffrorna från vargrapporten visar att den illegala jakten minskat med cirka 70 procent, vilket är glädjande. Tyvärr ser vi inte samma utveckling för lodjur, järv och björn där den illegala jakten inte minskat sedan 1990-talet, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Mellan 1998 och 2005 dödades i genomsnitt 9-20 vargar illegalt varje år. Från 2006 till 2010 sjönk antalet illegalt dödade vargar till 3-7 djur per år, vilket innebär en minskning med nästan två tredjedelar under hela perioden.

Mörkertal
En sak man måste ha i minnet när man ser siffrorna är att de baseras enbart på sändarförsedda vargar som konstaterats illegalt dödade.
Det är väl inte en alltför vild gissning att det också dött en och annan varg utan sändare genom åren.
Sändarförsedda djur gäller också undersökningen av övriga tre arter. Så även här finns ett mörkertal.

Trendbrottet
Flera orsaker kan ligga bakom trendbrottet för varg. Minskningen inträdde omkring år 2005, flera år innan licensjakten på varg infördes 2010.
Vargfrågan har varit i fokus i debatten. Under de senaste tio åren har politiker och myndigheter tagit en rad beslut för att minska tjuvjakten. Polis och åklagare har prioriterat arbetet med att stoppa illegal jakt och länsstyrelserna bedriver ett omfattande arbete med rovdjursfrågorna.
I samband med att vargpopulationen ökade under 2000-talet blev det också lättare att få skyddsjakt, möjligheterna att freda tamdjur ökade med §28 och signaler om ett större regionalt medbestämmande i viltförvaltningsdelegationer gjorde säkert sitt till att frustrationen över varg avtog som i sin tur lett till en minskad illegal jakt.

Ledande forskare
Rovdjursrapporterna har tagits fram av ledande svenska och norska rovdjursforskare på uppdrag av Världsnaturfonden WWF.
– Det är viktigt att ge myndigheter och beslutsfattare färska siffror och ge en heltäckande bild av läget så att rätt åtgärder sätt in, säger Håkan Wirtén.
På en direkt fråga: "Hur kommer siffrorna se ut framöver nu när licensjakten dras in" säger Gunnar Glöersen Jägareförbundets rovdjursansvarige till Värmlands Folkblad.
– Den positiva trenden kommer att brytas och det kommer bli en negativ utveckling. Tjuvjakten kommer att öka vilket är väldigt tråkigt.

Lo, björn och järv
Den illegala jakten på landets cirka 1 250 lodjur varierar årligen med omkring 71 till 105 illegalt dödade djur per år. Inom det norra studieområdet står den för merparten av den årliga dödligheten. I mellersta Sverige svarar viltolyckor, licensjakt och naturliga dödsfall för 60 procent av dödligheten.
Tiotals av landets cirka 3 300 björnar dödas illegalt varje år.
Cirka 60 procent av järvdödligheten beror på illegal jakt. Trots den omfattande illegala jakten ökar populationen och i dag finns det ungefär 650 järvar i landet.
– Trots att det är kriminella handlingar är bara ett fåtal villiga att träda fram och berätta vad de vet för polisen, kanske på grund av missriktad lojalitet eller rädsla, säger Tom Arnbom, rovdjursansvarig på WWF.
Nyligen kriminaliserades planering för grovt jaktbrott.

Attitydförändring
– Vi hoppas på genombrott för polis och åklagare att komma åt den illegala jakten. WWF vill höja rovdjursersättningarna för renägarna. De har inte höjts på länge och en ökning innebär att rovdjuren blir mer värdefulla och att den illegala jakten kan minska, säger Tom Arnbom, rovdjursansvarig på WWF.
– Alla vet att illegal jakt handlar om attityder. Vi kommer att fortsätta arbeta för att ta fram förslag som kan minska den illegala jakten på våra stora rovdjur. Bland annat efterlyser vi en samlad lagstiftning som skulle göra det enklare för myndigheterna att agera, avslutar Mats Forslund, expert på handel med hotade arter på WWF.
WWF arbetar mot illegal jakt genom att samverka med myndigheter, rovdjursforskning och genom information- och utbildningsinsatser.

I höst kommer ytterligare en rapport om illegal jakt. Den rapporten handlar om jakt på kungsörn.

 

 

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen