Frigivna misstänkta vargjägarna fortfarande misstänkta för att ha jagat varg

2012-05-23 |

Misstankarna kvarstår mot de män som för två veckor sedan häktades misstänkta för jakt på varg.
Fyra av männen släpptes under onsdagen. Motiveringen att de släpptes på fri fot är att de inte längre kan skada utredningen.
Chefen för ekobrottsroteln i Dalarna Christina Brunell säger till dt.se att utredningen mot männen kommer att fortsätta.
UPPDATERAD 25 maj

Den femte mannen som häktades några dagar senare än de fyra övriga släpptes under torsdagen. Han var den som åkte snöskoter i området runt Ulvsjön i norra Dalarna när polisen slog till.
Onsdagen var en brytpunkt för miljöåklagare Åse Schoultz i Östersund som leder förundersökningen mot männen. De fyra som suttit häktade i 14 dagar var tvungna att släppas om hon inte hade ett färdigt åtal mot dem eller hade tillräckliga skäl för att begära dem omhäktade för fortsatt utredning.
Senast på fredagen gällde samma bedömning för den femte mannen. Åklagaren valde att släppa honom en dag tidigare.
Till radio Dalarna säger Åse Schoultz att männen fortfarande är misstänkta för jaktbrott. Och hon avvaktar resultatet av den tekniska undersökningen av beslagtaget kött som männen bar med sig.

 

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen