Fototävlingen Vilda Blickar avgjord

2013-11-25 |

De bästa bilderna i InsideNatures och Svenska Rovdjursföreningens fototävling Vilda Blickar korades på Fotomässan i Älvsjö i helgen. Gunnar Aus bild på björnar på badhumör tog hem segern och titeln "Best of the Beast Photographer of the Year".

En juryn bestående av idel kända namn som naturfotografen Magnus Elander, landskapsfotografen Hans Strand och Dan Lavén från Naturfotoforum har bedömt bilderna från olika synvinklar och med olika bildsyn.

Vinnaren blev Gunnar Aus som enligt juryns motivering har vänt det, i vanliga fall, hopplösa rakt-ovanifrån-perspektivet till sin fördel och dessutom fångat vattenkaskaden på ett spännande sätt, "allt i en harmonisk digital komposition".

Andrapriset gick till Håkan Liljenberg för att ha lyckats förmedla sinnebilden av obanad nordisk vildmark och och tredjepriset till Robin Eriksson för att skickligt lyckats föreviga ett sekundkort möte i skogen.

En publikfavorit utsågs också. Med en speglande varg lyckades Lars Petersson få flest röster av besökarna på mässan. Den var också Scandinavian Photos vinnarbild.

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen