EUs Janez Potočnik vill stoppa Lena Eks genetiska rensningsjakt på varg i vinter

2012-12-20 |

Det var inte vad vi kom överens om i juli kära Lena....

Det blir ingen vargjakt i Sverige den här vintern om
EU:s miljökommissionär Janez Potočnik får som han vill. Han riktar stark kritik mot den svenska skötselplanen för vargstammen i ett brev till Lena Ek. Och vill därför ha fortsatt jaktstopp.
Potocnik är kritisk till Sverige som inte lyckats förklara i planen hur vargstammen ska nå gynnsam bevarandestatus.
Han uppmanar därför regeringen att upprätthålla det nuvarande jaktförbudet på varg som råder sedan augusti 2011.

- En ny jakt inte skulle vara i linje med Sveriges skyldigheter enligt EU:s art- och habitatdirektiv, avslutar Janez Potocnik sitt brev.
- Det här visar bara att Sverige saknar trovärdighet och handlingskraft att få till en skötselplan för vargen, säger Rovdjursföreningens generalsekreterare Ann Dahlerus.
Lena Ek, som har haft förhoppningar om att en begränsad vargjakt åter ska bli verklighet den här vintern, är upprörd över Potočniks brev.
Ä Jag är oerhört arg. Vi har försökt att hitta en balans mellan bevarandeintresset och den frustration som människor i vargområdena känner, men kommissionen tänker enbart på bevarandeintresset, säger Ek till tidningen Metro.
Naturvårdsverket har nu fått i uppdrag att analysera brevet för att se hur man ska kunna gå vidare. Ek hoppas fortfarande kunna få förståelse för en jakt i vinter.

Ingen jakt i vinter
Men Naturvårdsverkets generalsekreterare Maria Ågren är mera tveksam till en jakt.
─ Vi har precis fått information om att EU-kommissionen motsätter sig en selektiv och riktad jakt. Vi ska gå igenom brevet från EU-kommissionen men vi ser i nuläget att det inte är troligt att vi kan fatta beslut om jakt. En konfrontation med EU gynnar inte målsättningen, säger hon.
─Det gynnar inte Sveriges möjligheter att självständigt få förvalta den svenska vargstammen om det blir en domstolsprocess. Under den tid som domstolsprocessen pågår blir vårt handlingsutrymme ännu mindre. Och en sådan process kan pågå under flera år.

Genetiska förstärkningen fortsätter
Samtidigt som dramatiken kring brevet pågick under torsdagen fick Naturvårdsverket och Länsstyrelserna uppdraget att fortsätta med den genetiska förstärkningen av vargstammen.
- Det är ännu viktigare nu att genomföra åtgärder för genetisk förstärkning för att vi i Sverige ska få förvalta vargstammen självständigt i framtiden. Efter helgerna kommer vi att börja märka vargtikar så fort det är bra spårförhållanden, säger Maria Ågren.

Vad händer om Sverige blir stämda inför EU-domstolen?

  • Sverige riskerar att förlora möjligheten att självständigt förvalta de delar av rovdjursförvaltningen som omfattas av en eventuell stämning.
  • Om domstolen finner att vi gör fel i vår förvaltning måste vi rätta oss efter detta annars kan det bli höga böter för Sverige.
  • En eventuell fällande dom kan också få konsekvenser för andra delar av vår svenska rovdjursförvaltning, till exempel licensjakt på andra rovdjur.



Dokument för nedladdning

Brev Potocnik till Ek 19-12.pdf

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen