EU tvekar inte att vidta åtgärder om vargjakten inte följer lagen

2014-12-09 |

Kameru Vella lovar att hålla ett öga på licensjakten

Karmenu Vella, ansvarig för miljö- och fis­ker­i­frå­gor på EU-kom­mis­sio­nen, har skickat ett skarpt formulerat svar på ett brev från Svenska Rov­djurs­för­e­ning­en, WWF och Na­tur­skydds­för­e­ning­en.
I brevet till EU uttrycker föreningarna sin oro över den planerade vargjakten i januari.

I sitt svar skriver Karmenu Vella att föreningarna "kan vara säkra på att kom­mis­sio­nen noga övervakar denna fråga och inte kommer att tveka, om så behövs, att vidta alla nöd­vän­di­ga åtgärder för att se till att EUs mil­jö­lag­stift­ning efterlevs i Sveriges hantering av vargar."

Utdrag ur brevet:
"Jag förstår att ni är djupt oroade eftersom en stor­ska­lig
li­cen­si­e­rad jakt på varg är under för­be­re­del­se och att
of­fent­lig­he­ten och ic­ke-stat­li­ga or­ga­ni­sa­tio­ner kommer att
ha be­grän­sa­de möj­lig­he­ter att överklaga länens jakt­be­slut.
Kom­mis­sio­nen inledde i juli 2014 ett över­trä­del­se­för­fa­ran­de
mot Sverige för un­der­lå­ten­het att sä­ker­stäl­la lämplig tillgång
till rättslig prövning, däribland dom­stols­pröv­ning­en av
ad­mi­nist­ra­ti­va beslut, såsom beslut om jakt.
Sveriges svar på denna fråga är föremål för bedömning. Kom­mis­sio­nens åsikt är att svenska domstolar och myn­dig­he­ter är i första hand ansvarar för att kraven i EU-lag­stift­ning­en följs Ni kan vara säkra på att kom­mis­sio­nen noga övervakar denna fråga och inte kommer att tveka, om så behövs, att vidta alla nöd­vän­di­ga åtgärder för att se till att EU: s mil­jö­lag­stift­ning efterlevs i Sveriges hantering av vargar."
I slutet på förra året rap­por­te­ra­des det att var­g­jak­ten kunde
kosta Sverige hundra miljoner kronor. Nu har re­ge­ring­en öppnat för
jakt på nära 50 vargar, trots att kam­mar­rät­ten redan förra året kom fram
till att be­vil­jan­det av att döda sexton vargar var olagligt.
Vella skriver i brevet att "jag noterar att den beslutade li­cen­si­e­ra­de
jakten under 2013 be­hand­la­des fram­gångs­rikt i en nyligen avkunnad
dom från kam­mar­rät­ten".

Här under hittar du en länk till hela Vellas svar.

Dokument för nedladdning

Svaret från Vella.pdf

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen