40 lodjur får skjutas i Mellansverige nästa år

2011-11-15 |

Foto: Hans Ring. 40 lodjur, tio fler än förra året, får skjutas i Mellansverige kommande lojaktsår.

40 lodjur får skjutas i Mellersta förvaltningsområdet på licens- och skyddsjakt under det kommande året räknat från i år 1 november.
Ramen har naturvårdsverket bestämt och nu är det länsstyrelserna i området som ska komma överens om fördelningen, dels mellan länen och dels fördelningen hur många djur som ska licensjagas respektive skyddsjagas.

Antalet djur är en ökning från förra årets kvot som var 30 djur för samma åtta län.
Kritiken blev då kraftig från jägarhåll, som började prata om ”The Italien Way” för att förvalta lostammen.
Inte heller i år är fällfångst tillåtet.
Mellersta förvaltningsområdet omfattar Stockholms, Uppsala, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalamas och Gävleborgs län.
Naturvårdsverket påpekar att det maximala antalet djur som får fällas med stöd av länsstyrelsernas beslut om skyddsjakt inte är en kvot som ska fyllas utan ett maximalt handlingsutrymme.
I Södra förvaltningsområdet får fem lodjur skyddsjagas till och med 31 oktober 2012 i länen Jönköping, Sörmland, Kalmar, Halland.
Lotilldelningen för Norra förvaltningsområdet dröjer, däremot är järvtilldelningen klar och omfattar skyddsjakt på 25 järvar i alla län utom Västernorrland.
När det gäller vargjakten är den inställd som bekant. Däremot förlänger Naturvårdsverket tidigare skyddsjaktsutrymme för Mellersta förvaltningsområdet på 12 vargar till och med 15 januari nästa år. Vad som sedan händer avslöjas 15 november då verkets svar angående en eventuellt utökad skyddsjakt lämnas över till regeringen som sen ska bestämma utrymmet.
Av utrymmet på 12 vargar är tre förverkade.

 

 

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen