337 unika vargindivider hittills i spillningsinventeringen

2019-12-17 |

Vid utgången av v8 har 337 unika DNA-prov bokförts.

Vid utgången av vecka 8 - 23 februari - hade 337 unika DNA-vargar inventerats
Observera att i siffran 337 finns drygt 20 kända döda vargar, som skall räknas av för ett nettoresultat.
Spillningsinventering som pågår hela vintern handlar om att räkna antalet enskilda vargar med hjälp av DNA.
Flera DNA-träffar från samma varg blir aldrig mer än en (1) varg.

De senaste veckorna har antalet DNA-vargar ökat väldigt blygsamt och så kommer det sannolikt att förbli inventeringsperioden ut.
Observera att i siffran 337 finns över 20 kända döda vargar som skall räknas av för ett nettoantal.
Dessutom kommer vargar som tillhör norsksvenska gränsrevir att justeras mellan länderna och minska antalet individer ytterligare. I Norge har hittills 86 till 96 ulver inventerats, varav mellan 34 och 41 tillhör familjegrupper som lever på gränsen till Sverige.
Spillningsinventering som pågår hela vintern handlar om att räkna antalet enskilda vargar med hjälp av DNA.
Datumen för spillningsinventering sammanfaller med den fysiska inventeringen som pågår 1 oktober till 31 mars. Även Norge
spillningsinventerar i vinter.
Några resultat från vinterns fysiska inventering har ännu inte officiellt börjat komman in. I Mellansverige har inte funnits någon spårsnö att tala om och därför kommer den fysiska att halta något.
Därmed inte sagt att man kommer att missa några familjegrupper. De är väl kända. Redan finns familjegrupper "säkrade" i och med att de passerat en viltkamera, eller en handhållen kamera, och fastnar i en fil.
Ett exempel på detta är familjegruppen på nio vargar som kom ut på en myr väster om sjön Amungen för tidifgare i vinter framför några jägare
som var utrustade med kamera. En annan familj som dykt upp i en kamera är Östergötlands första vargfamilj i modern tid. Fem vargar i
kameran och senare en synobs torde innebära att valpar föddes i våras och att det är minst fem till sex valpar plus de två föräldradjuren i
reviret. Första gången det gjordes en spillningsinventering parallellt med en fysisk inventering för varg var vintern 2017/2018.
Antalet vargar då blev lika många i båda inventeringarna. DNA-spår efter 305 individer och tass-spår efter 30,5 familjegrupper som omräknat
blir 305 individer. Även här ska kända döda och vargar i gränsrevir dras av. Vinterns spillningsinventering får ses som en kontroll av
samstämmigheten i förrförra vinterns inventering. Men också för att ta fram beräkningsmodeller för populationens storlek genom att se hur många
spillningar efter samma individ som "fångas in".
Så här har antalet unika vargar ökat över tid hittills denna vinter:
v41 - 23
v42 - 64
v43 - 76
v44 - 97
v45 - 122
v46 - 155
v47 - 181
v48 - 210
v49 - 240
v50 - 246
v51 - 277
v1-20 277
v2-20 299
v3-20 302
v4-20 315
v5-20 323
v6-20 329
v7-20 333
v8-20 337

Diagrammet
Jämförelsen mellan DNA-insamlingen vintern 17/18 och pågående visar att
vid samma tidpunkt i slutet v8 har drygt 35 fler unika DNA-vargar
bokförts denna vinter sett till ett bruttoresultat. Slutresultatet
vid förra DNA-inventeringen blev totalt 299,5 unika vargar när
gränsreviren fördelats mellan Norge och Sverige. Nettoresultatet var
betydligt lägre när kända döda vargar och vargar tillhörande
gränsreviren hade räknats av denna siffra. Om nuvarande bruttosiffra
står sig kommer antalet vargar i nettosiffran att ligga under 300.
Hittills i vinter har 20 kända vargar dött av olika anledningar. Utöver
dessa finns ett mörkertal som försvunnit på grund av tjuvjakt och så ska
gränsrevirens vargar fördelas mellan Norge och Sverige.

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen