115 skyddsjakter sökta under två år i Jämtland - 234 rovdjur skjutna under samma period

2014-01-10 |

En av de skyddsjagade björnarna våren 2012.

Av 115 sökta skyddsjakter på de stora rovdjuren under hela 2012 och till november 2013 i Jämtlands län godkändes 67. Det skriver Länstidningen i Östersund. Det dödade djuren i dessa 67 skyddsjakter är 32 björnar, 17 lodjur, 11 järvar och sju vargar.

Under förvintern 2013 har ytterligare två vargar skjutits i Jämtland på skyddsjaktsbeslut. Utöver dessa skyddsjakter har djur dött i samband med licensjakter och då handlar det om björn och lo.
Senast det var licensjakt på lo var 2012 och då sköts 15 lodjur av de
30 man hade på licensen. 2013 fick inte Jämtlandsjägarna licensjaga
några lodjur över huvud taget på grund av att Länsstyrelsen tillåtit för
stort licensuttag under flera år vilket nästan tömt länet på lodjur,
vilket jakten 2012 visade. Hade inte Jämtland accepterat att ställa
in lojaktenjakt 2013 hade Naturvårdsverket tagit tillbaka rätten för
Länsstyrelsen att själv bestämma över lodjursjakt i framtiden. Här hade
kraften i den regionala förvaltningen fått sig en allvarlig törn på
grund av för vidlyftiga beslut. För björn har licensen åren 2012 och 2013 legat på 80 respektive 70 djur. Båda åren sköts fullt.
Tar man hänsyn till båda jaktformerna har 182 björnar skjutits på två
år i Jämtland, 32 lodjur, 11 järvar och nio vargar. Den sista siffran
håller vi öppen eftersom Länsrådet på ett möte i Stockholm på förvintern
2013 lät meddela att det bara under 2012 sköts 12 vargar i länet.
Enligt Länstidningen har 113 av skyddsjaktsansökningarna kommit från
länets samebyar. De två övriga har kommit från andra sökande.
Jan B

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen