105 rödlistade lodjur dödade under licensjakt i vinter i Skandinavien

2016-05-03 |

Rödlistad - ändå gav myndigheterna i Skandinavien tillstånd att döda 129 lodjur i vinter.

När lodjursjakten i Norge avslutades 31 mars hade 61 lodjur rapporterats skjutna.
Jakten hade en landsomfattande licens på 82 djur.
Licenstilldelningen innebar, om den hade utnyttjats, att nära 25 procent av den norska lodjurspopulationen hade skjutits bort.


350 lodjur fanns vid inventeringen 2015 vilket motsvarar drygt 60 familjegrupper - hona med unge/ungar.
Beståndsmålet för hela landet är 65 familjegrupper. Jakten skulle avbrytas när 24 honor var skjutna.
I Sverige sköts 44 lodjur under licensen av de 50 som fanns på licensen.
Norrbotten sköt tre färre djur av
tillåtna åtta. I Jämtland och Västerbotten sköts 29 respektive nio lo.
Västernorrland hade fyra djur på sin licens och där hann jägarna skjuta ett (1) innan Naturvårdsverket stoppade jakten sedan den överklagats.
Det var enbart Länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen som fått delegation
av Naturvårdsverket att besluta om licensjakt i vinter.
Samtliga beslut överklagades. Alla jakter utom Jämtland stoppades. Då skrev både Norrbotten och Västerbotten om sina beslut och anpassade dem till
Naturvårdsverkets invändningar i första vändan av överklaganden och jakten kunde komma igång. Västernorrland överklagade aldrig sitt jaktstopp. De nyskrivna besluten i Norrbotten och Västerbotten överklagades igen men då hade inte Naturvårdsverket några invändningar. Och jakten kunde rulla på.
Lodjuret är en rödlistad art i både Sverige och Norge, ändå har det tillåtits
jakt på tillsammans 129 djur. 105 av dessa dog under jakten.
JB

Gå till arkivet

Svar på debattartikeln med rubriken:

”Rovdjuren har bättre skydd än oss samer”


Rovdjuren i skottgluggen,igen!

Tvåpartiledare i Sametinget tillika renägare anklagar miljöpolitiken, läsfredningen av stora rovdjur, för att hota de svenska samernas ställning somurfolk. Det ”röda skynket” de ser framför sig består i att vi som nation haråtagit oss att upprätthålla den biologiska mångfalden och säkra långsiktigtlivskraftiga bestånd av björn, järv, lo och varg.
Alla fyra är som topprovdjur nyckelarter i fungerande ekosystem.
För sin argumentation använder de sig av resultatet av genomförda studier i tvånorrbottniska skogssamebyar som visar att björnar kan döda många renkalvarunder kalvarnas första levnadsmånad. Resultaten i den studien är tydliga, enstor andel nyfödda renkalvar dödades av björnar.
Vad skribenterna inte nämner är att studien genomförts i två skogssamebyar därbjörntätheten var erkänt hög och i kalvningsområden som inte utgör dennaturliga miljön för flertalet andra samebyar i landet.
Den miljön utgörs istället av kalfjällsområden där rovdjur och då särskiltbjörn förekommer glest, om än alls. Detta var den nu domesticerade renen,fjällvildrenens strategi för att undkomma rovdjur i samband med kalvning,fjällsamebyarna, som finns från Treriksröset i norr till Idre i söder utnyttjarjust detta förhållande även idag och drabbas följaktligen i mindre grad avförluster till rovdjur på sina kalvningsland.

Attuppnå och upprätthålla livskraftiga bestånd av stora rovdjur kräver enanpassning till nya förhållanden jämfört med den tid, då de var utrotade ellergränsade till utrotning. En sådan anpassning är för skogssamebyar medbjörnförekomst, att låta renarna kalva i hägn.
I den studie som omnämns ovan visar resultatet av kalvning i hägn att förlustenav renkalvar som tas av björn närmar sig noll. För att vi i Sverige skall uppnåde mål för biologisk mångfald som vi och de flesta av världens länder beslutatkrävs att vi alla samarbetar och att även de areella näringarna aktivt bidrar.
Renskötsel bedrivs enligt Sametinget idag på mer än halva landets yta. För attmildra konflikten mellan rovdjursförekomst och rennäring finns redan betydandeekonomiska bidrag för skadeförebyggande åtgärder och ersättningssystem. Det ärdå bättre att utveckla dessa och anpassa dem så att de överensstämmer mednyvunnen kunskap. Miljöpolitik hotar inte urfolk.


Jan Bergstam
Ordförande
Svenska Rovdjursföreningen