Vi är mycket kritiska till beslutet om licensjakt på varg

2021-10-01 |

Finskrysk varg fotograferad från gömsle. Foto: Günter Lenhardt

Den 30 september kom beslutet från de berörda länsstyrelserna att medge jakt på 33 vargar under januari 2022. Inavelsgraden i den skandinaviska vargpopulationen är kritisk och den höga andelen varghanar med ärftliga missbildningar bör tas som en mycket stark larmsignal. Svenska Rovdjursföreningen menar att Sverige borde lära sig av Tyskland om hur man uppnår en bättre acceptans än genom jakt.

Beslutet om licensjakt på 33 vargar meddelades på länsstyrelsen i Värmlands webbsida. Orsaken till licensjakten sägs vara att minska tätheten på varg i vissa områden. Jakten startar den 2 januari 2022 och pågår som längst till och med den 15 februari.

Det är märkligt att Sverige som har så mycket skog och liten befolkningsmängd inte kan hysa fler vargar när till exempel Tyskland som är mindre till ytan, har betydligt mindre skog och är betydligt mer tätbefolkade kan hysa en vargstam på upp mot 1500 individer. I Tyskland förekommer ingen populationsbegränsande licensjakt. Sverige borde lära av andra länder om hur man uppnår en bättre acceptans än genom att jakt.

Inavelsgraden i den skandinaviska vargstammen ligger på en kritiskt hög nivå. Antalet vargar borde tillåtas att få öka markant för att undvika ytterligare inavelsdepression. Den höga andelen kryptorkida vargar som upptäcktes under 2021 års licensjakt borde tas som en mycket allvarlig larmsignal. Kryptorkism är en genetisk defekt som påverkar reproduktionen, vilket också borde tas med i beräkningen av det antal som krävs för att säkra en gynnsam bevarandestatus. Inavelskoeffecienten hos den skandinaviska vargpopulationen är idag 23 procent, vilket ungefär motsvarar parning mellan helsyskon.

Ingen hänsyn tas till de företag som arbetar med naturturism i de revir som ska skjutas bort. De arbetar utifrån lokalsamhället och livnär sig genom att låta turister få uppleva den mycket speciella känslan att höra en vargfamilj yla. De revir som nu skjuts bort är just de som företagen använt i sina guidningar. Varför bedöms inte detta in i den ”socioekonomiska effekten” av vargrevir?

Hur många vargar finns det? Det dog 52 vargar under inventeringsperioden. 27 i licensjakt, 20 i skyddsjakter, tre i trafiken och 2 av andra orsaker. Dessa räknas ändå med i statistiken. Beroende på vilken multiplikationsfaktor man använder så fanns det i så fall mellan 343 och 264 vargar den 31 mars 2021. Det borde alltså inte ha tillåtits någon jakt alls med tanke på att risken är stor att Sverige ligger under det minimiantal på 300 individer som Naturvårdsverket på uppdrag av Sveriges riksdag satt för gynnsam bevarandestatus, en i sig märkligt låg siffra. Dessutom har tidigare licensjakter visat att viss överskjutning förekommit, då jägare krävt att få skjuta fler vargar i de tilldelade reviren.

Vargarna som nu ska dödas är fördelade på sex revir. Sex vargar per revir får skjutas förutom ett gränsrevir mot Norge där tre vargar får skjutas innanför den svenska gränsen. De revir som berörs är:

  • Prästskogen, delas mellan Gävleborg, Jämtland och Västernorrland
  • Gullsjön, delas mellan Dalarna och Gävleborg
  • Haraldsjön, delas mellan Dalarna, Västmanland och Örebro
  • Snösjön, delas mellan Dalarna, Västmanland och Örebro
  • Immen, delas mellan Värmland och Örebro
  • Römskog, delas mellan Värmland och Norge, 3 vargar (räknas som ett halvt revir)

Svenska Rovdjursföreningen anser att licensjakt på varg är emot EU:s art och habitatdirektiv. Det finns ännu inte tillräckligt stor population för att tillåta populationsreglerande jakt, något som också är otillåtet på strikt skyddade arter enligt EU. Länsstyrelserna skriver själva i sitt beslut att man enligt den nya bedömningen från Skandulv ger en risk på 12,8 procent att hamna under referensvärdet för gynnsam bevarandestatus, vilket inte är acceptabelt. Det ska inte finnas någon risk alls att nivån hamnar under 300 vargar.

Gå till arkivet