Norges LRF har som målsättning är att få bort alla vargar från norsk mark

2012-09-26 |

Nils T. Bjørke, ledare i Norges Bondelag vill tillsammans med styrelsen inte ha några vargar på norsk mark.

Det skall inte finnas några vargar alls i den norska faunan. Och beslutet att det ska finnas tre vargrevir med valpar inom den s k Ulvesonen ska tas bort.
Det är de primära budskapen i den vargpolicy som Norges Bondelag tog på ett styrelsemöte på tisdagen.
Man menar att den ryska vargstammen, som vargen i Skandinavien är en del av, inte är hotad.
Svenska LRF ställer sig i vissa delar bakom Bondelagets vargpolicy, främst i kraven på förändringar av rådande vargläge i Skandinavien.

I ett gemensamt uttalande vill man ha en anpassning av den policy som gäller för ländernas rovdjursstammar som tagits av Stortinget och Riksdag.

Bondelaget och LRF vill ha:

  • Livskvalitet och säkerhet för befolkningen som lever i vargområden
  • Utnyttjande av betesmark som en resurs för produktion av får, nötkreatur och renar
  • Säkerhet och skydd för betande djur
  • Betade landskap som skapar livsmiljöer för hotade arter av växter, svampar och insekter
  • Jakttraditioner och inkomster till markägare och samhällen som skapas på grundval av jaktarrende.

Vidare vill Bondelaget att vargar som lever nära båda sidor av riksgränsen mellan Norge och Sverige ska räknas in i den norska vargpopulationen med en faktor på 0,5. I dag räknas endast vargar i helnorska revir.
Man vill också se en minskning av Ulvsonen som i dag omfattar de tre norska länen Hedmark, Akershus/Oslo och Östfold mot de svenska gränslänen Västra Götaland (Dalsland), Värmland och Dalarna. Man vill att Glomma ska vara västra gränsen söderut till Öyern.
Vargar utanför denna zon vill Bondelaget ha jakt på hela året. Och det ska finnas möjlighet till skyddsjakt på varg inom zonen.
Djurägare som tvingas sluta med betesdjur på sina utmarker skall ha full kompensation för detta. Detta skall gälla retroaktivt till de som redan tvingats sluta släppa betesdjur på grund av rovdjur.
Och slutligen vill man att markägare inom zonen som har vargrevrir på sin marker ska kompenseras för minskade jaktintäkter på grund av vargens predation på klövviltet.

LRF och Norges Bondelag anser att den skandinaviska vargpopulationen måste hållas inom ett begränsat antal flockar. Dessa måste ge utrymme för en förutsägbar och djurskyddsmässigt acceptabelt tamdjurshållning, enligt traditioner och ekonomiska förutsättningar i respektive land. De båda ländernas rovdjursförvaltning måste anpassas så att betesdjur på ena sidan gränsen inte utsätts för större rovdjurstryck än den andra.

Sverige och Norge har en gemensam vargpopulation. Totalt registrerades 31 flockar vintern 2010-2011. Tre av dessa bestånd höll enbart till i Norge (Slettås, Kynna, Linnekleppen), tre hade revir i gränstrakterna (Rotna, Gräsmark, Dals Ed-Halden), medan resterande 25 höll revir enbart i Sverige.

Gå till arkivet