Varg

Vetenskapligt namn

Canis lupus (Linnaeus 1758)

Familj

Vargen och tamhunden som är samma art, den största arten av världens 35 nu levande vilda arter i familjen hunddjur, Canidae.

Utseende

Skandinaviska vargar är grå i grunden med mörkare partier som kommer ifrån de svarta spetsarna på vissa hårstrån. Svarta markeringar finns ofta på benen, i ansiktet, på ryggen och en stor fläck på svansroten. De har ofta beigaktiga ben. Sommarpälsen kan vara mer rödbrun än vinterpälsen. Hakan/strupen är alltid vit.

Levnadssätt

Ett vargrevir bildas ofta när en vuxen varghona slagit sig ner i ett område och en vuxen varghane kommer dit och tycke uppstår. Reviret är ungefär 1 000 kvadratkilometer stort.

Honan föder valpar i april-maj. Valparna lever med föräldrarna ett knappt år, sedan vandrar några valpar ut från reviret men någon kan stanna i reviret och hjälpa föräldrarna med nästa valpkull.

Vandringsvargar kan röra sig mer än 100 mil från reviret där de föddes.

Utbredning

Vargen finns i Europa, Nordamerika och Asien. Vargen är en av de landlevande däggdjursarter som haft den största geografiska utbredningen I världen.

Fortplantning

Brunsten börjar redan i januari och valparna föds i slutet av april, början av maj – omkring 63 dagar efter parningen. En kull består oftast av 3-8 valpar, men man har sett kullar på upp till 11 valpar.

Föda

I Skandinavien är älg det viktigaste bytesdjuret i de flesta revir, men de kan också ta rådjur, vildsvin, dovhjort, kronhjort, grävling, bäver, räv och i liten utsträckning tamdjur.

Hotkategori

Varg är klassad som Starkt Hotad (EN) på den svenska rödlistan 2020.

Antal i Sverige

Enligt den senaste inventeringen som genomfördes den 1 okt 2020 – 31 mars 2021 fanns det 312-513 vargar i Sverige, inklusive vargindivider som dödats i licensjakt och skyddsjakt. Läs mer om hur inventeringen går till här.

Hotkategori:

Starkt hotad (EN)

Hot:

Illegal och laglig jakt, inavelsdepression.

Antal:

Ca 312-513 individer (1 okt 2021)

SLU Artdatabanken/Rödlista. Hotstatus på den svenska rödlistan bedöms utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer.

  • Livskraftig (LC)
  • Nära hotad (NT)
  • Sårbar (VU)
  • Starkt hotad (EN)
  • Akut hotad (CR)
  • Nationellt utdöd (RE)
  • Utdöd i vilt tillstånd (EW)
  • Utdöd (EX)

Vargen i naturen

Vargens påverkan på ekosystemet

  • Vargen tar byten vilket påverkar hur många bytesdjur det kan finnas i ett område. Resterna av bytet blir viktig föda för korp, kungsörn, havsörn, duvhök, mård och räv.
  • Vargen dödar rödräv, ett mindre rovdjur som finns i högre tätheter. Det påverkar i sin tur rävens bytesdjur som orre, tjäder och rådjur.
  • Internationell forskning har visat att bytesdjuren blir rädda för att vara på platser där de riskerar att bli tagna av stora rovdjur.

Inventering av svensk varg

Förföljelse och jakt

Förföljelse

Vargen fanns i hela landet utom på Gotland fram till på 1500-talet. Skottpengar infördes på varg 1647. Förföljelsen skedde då genom att valpar avlivades i lyan, skalldrev, gift, fällor och skjutvapen. När allmogejakten släpptes fri 1789 blev vargens vilda byten som älg, kronhjort och rådjur närmast utrotade. Från 1827 finns statistik på antalet dödade vargar i Sverige och under åren 1827-1839 dödades i medeltal 520 vargar per år. Under andra halvan av 1800-talet dödades betydligt färre vargar och efter 1870 dödades nästan inga vargar utanför de tre nordligaste länen i Sverige. Under början av 1900-talet fanns vargen i stort sett bara i fjälltrakterna i norr.

Det betalades ut skottpengar på varg fram till 1965, samma år som arten blev fridlyst i landet. Då antogs antalet vargar i Sverige uppgå till tio stycken, men det var troligen en överskattning. I praktiken var vargen då utrotad i landet.

I Vittangi föddes en valpkull 1978, den första kända i landet sedan 1964, men minst två av dessa dödades och endast en varg kunde senare spåras norr om Kiruna. Därmed var vargen utrotad i Sverige. 1983 föddes en valpkull i norra Värmland som skulle visa sig ha två finskryska invandrade vargar som föräldrar. Det blev starten för den nya skandinaviska vargstammen.

Jakt

Illegal jakt är ett stort hot mot vargen i Sverige idag, men det gäller även jakt som godkänts av svenska staten i form av skyddsjakt och licensjakt.

Från 2010 och framåt har det under några år tillåtits licensjakt, en jaktform som motiveras som skyddsjakt men som i praktiken är en årligen återkommande stamreglerande jakt.

Svenska Rovdjursföreningen är emot en årligen återkommande jakt på varg. Arten är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv och stamreglerande jakt är enligt EU:s rekommendationer inte förenligt med direktivet. Föreningen accepterar skyddsjakt på specifika djurindivider som specialiserat sig på tamdjur, om alla andra tillgängliga alternativ i form av rovdjursavvisande stängsel och att ta in tamdjuren över natten har uttömts.

Svenska Rovdjursföreningens vision för vargen

Sveriges stora & små rovdjur

Vad vet du om rovdjuren du delar ditt avlånga land med?

Visste du att en björn kan äta 1/3 av sin vikt i bär varje dag? Att lodjurshonan kan lämna sina ungar i upp till 24 timmar för att jaga? Att vargföräldrar håller ihop livet ut och uppfostrar sina valpar tillsammans? Nedan kan du läsa på om de stora och de små.

LODJUR

BJÖRN

VARG

JÄRV

ROVFÅGLAR

MINDRE ROVDJUR

UGGLOR