Rovdjursföreningen kräver en oberoende domstolsprövning av vargjakten

2015-01-05

Föga förvånande har Naturvårdsverket i dag beslutat att godkänna länsstyrelserna i Örebro och Värmlands beslut om licensjakt på varg, vilket samtidigt innebär ett underkännande av det överklagande av länsstyrelsernas beslut som Naturskyddsföreningen, Rovdjursföreningen
och Världsnaturfonden WWF lämnade in i december förra året.

Det är föga förvånande eftersom Kammarrätten respektive
Förvaltningsrätten i två färska domar gällande Naturvårdsverkets
tidigare beslut om licensjakt på varg 2013 och 2014, var och en
underkände bägge verkets beslut, vilket visar att Naturvårdsverket
själva inte förmått leva upp till lagstiftningens strikta skydd av varg.

- Mitt första intryck är att Naturvårdsverket inte heller i
prövningen av länsstyrelsernas beslut gör någon självständig bedömning
av beslutens överensstämmelse med lagstiftningen utan istället i mycket
hög grad jämför besluten med vad som står i den nationella
förvaltningsplanen för varg, som i sin tur grundas på skrivningar i den
senaste rovdjurspropositionen från 2013. Det är till exempel en gåta hur
Naturvårdsverket, helt utan något underlag om hur jakten kommer att
påverka vargstammens genetiska förhållanden, inavel och utdöenderisk,
kan hävda att en jakt på upp till så mycket som 12% av stammen inte
kommer att påverka artens gynnsamma bevarandestatus, säger Ann Dahlerus,
generalsekreterare i Rovdjursföreningen.

Naturvårdsverket uppger vidare att ett självständigt syfte med jakten
är att minska koncentrationen av vargstammen – samtidigt som det även
framgår att detta syftar till att minska konflikter mellan människa och
varg. Något sådant syfte återfinns dock inte i den lagstiftning som
medger undantag för jakt på hotade arter och har av EU-kommissionen
tidigare avfärdats som ett acceptabelt syfte för vargjakt.
Förvaltningsrätten bedömde att Naturvårdsverket gällande 2014 års jakt
inte visat hur syftet skulle uppnås.

Det är beklagligt att Naturvårdsverket i sin bedömning av
jaktuttagets storlek tar sin utgångspunkt i referensvärdet på 270 vargar
och mot bättre vetande hävdar att detta starkt kritiserade och alltför
låga värde inbegriper hänsynstaganden tillvargens genetiska status och behovet av invandring. Det är ett rent felaktigt påstående och visar även det att Naturvårdsverket är i händerna på politiska beslut och inte förmår göra någon självständig bedömning av vad som krävs för en livskraftig vargstam i Sverige. Såväl Naturvårdsverket själva, som flera forskare, har uppgivit till regeringen att underlaget för de 270 vargarna helt saknar genetiska aspekter och därför inte kvalificerar för en bedömning av vargstammens gynnsamma bevarandestatus.

- Naturvårdsverkets resonemang visar med all önskvärd tydlighet att
det inte räcker med att bara överklaga ett jaktbeslut till verket för
att få en oberoende prövning av om beslutet är i överensstämmelse med
lagstiftningens stränga krav. Jag hoppas nu att Förvaltningsrätten i
Karlstad kommer att ta upp våra föreningars begäran om inhibition och
rättslig prövning på grundval av de starka skäl vi framfört till dem. I
annat fall återstår ju bara att vända oss till EU-kommissionen igen,
säger Ann Dahlerus.

Gå till arkivet