Omräkningsfaktorn – vetenskap som blivit en skitsak

2019-04-15 |

Vargbajs som DNA-märks är det säkraste sättet att räkna antalet vargar i en population anser inventeringsexperter. Efter devisen en bajs en varg.

I dag måndag var det meningen att Naturvårdsverket skulle berätta vilken nivå den framtida omräkningsfaktorn för varg skulle hamna på. Det blev ingen ny siffra, tio gäller fortfarande. Men det sista är inte sagt i denna långa vetenskapliga process vars slutresultat torde ligga någonstans mellan åtta och tio.

Naturvårdsverket har nämligen beslutat att antalet vargar under två inventeringssäsonger skall räknas på individnivå. Bajs efter varg skall samlas in för att DNA-kartlägga vilka och hur många vargar som finns i landet.

Sedan länge har förhandsnacket för en ny omräkningsfaktor legat på runt åtta. Under senare tid har nya uträkningar och modeller hamnat på allt mellan 8,8 och 9,2. Tio var de flesta överens om var en alltför hög siffra för att utifrån antalet familjegrupper räkna fram antalet vargindivider.
En omräkningsfaktor på åtta hade inneburit att antalet familjegrupper i landet behövt ökas från nuvarande 30 till 38 för att behålla miniminivån 300 vargar. Men all denna sifferexercis har alltså kommit av sig.
Siffran tio (10) gäller fortfarande som omräkningsfaktor vilket innebär att antalet familjegrupper fortfarande kommer att ligga på 30 som ett absolut minimiantal. I alla fall under två år då DNA-experimentet ska pågå parallellt med att faktorn tio används.
Ä Genom att gå över till att inventera varg genom en utvidgad insamling av DNA skulle vi kunna beräkna vargpopulationens storlek direkt, utan att gå omvägen via en omräkningsfaktor. Men innan det kan bli aktuellt måste vi verifiera att metoden fungerar, se till att förvaltande myndigheter får de resultat de behöver för att genomföra sina uppdrag samt göra en ekonomisk analys, säger Jens Andersson, handläggare på Viltanalysenheten.

För att komma fram till att räkna vargar som bajsar DNA har tre olika metoder för populationsberäkning utvärderats. Två forskargrupper har tagit fram de tre metoder som en expertpanel vänt ut och in på för att bedöma vilken av som är den mest trovärdiga.
Experterna kom fram till de synes självklara, att helt enkelt räkna antalet vargar med hjälp av DNA. Och också ta hänsyn till vilka av de DNA-räknade som dör under inventeringsperioden. Att samtidigt använda sig av den gängse fysiska inventeringen av antalet familjegrupper gånger omräkningsfaktorn är ett sätt att kontrollera att insamlandet av bajsar är trovärdigt.

En bajsinventering
gjordes vintern 2017/2018 som gav nästan på pricken samma resultat som den fysiska inventeringen - runt 300 vargar för båda inventeringarna minus 45 döda vargar. Det fanns alltså endast 260 vargar när inventeringssäsongen var över 31 mars 2018.
Ändå redovisade slutrapporten att antalet vargar i landet var 305.
Men det var bara halva sanningen eftersom det var vargar som funnits levande någon gång under inventeringsperioden 1 oktober till 31 mars.
Siffran sade inget om hur många kända av de DNA-inventerade vargarna som dött under samma period och på så sätt inte längre fanns i livet.

Kanske kommer vi att få de rätta siffrorna i fortsättningen när slutrapporten kommer.
Naturvårdsverket hoppas att alla kommer att hjälpa till att samla bajs i skogarna till vintern. Både jägare, allmänhet och intresseorganisationer och förstås även länsstyrelsernas spårare.

Dokument för nedladdning

Varg räknas för många.pdf


Gå till arkivet