Varg


Kortfakta


Vetenskapligt namn:
Canis lupus
Vikt: 30–55 kg. Hannarna är oftast tyngre än tikarna.
Mankhöjd: Upp till 90 cm.
Antal valpar: 2–6, ibland upp till 8
Familjegruppen: Föräldraparet och deras valpar. Vargar parar sig i februari–mars och valparna föds efter 63 dygn. De första valparna börjar vandra ut i mars/april då de är cirka 12 månader. Några kan stanna kvar över sommaren och vandrar ut på hösten då årets valpar börjar ta mer plats i reviret. Vargar blir könsmogna vid ca 22 månaders ålder. Vilda vargar blir sällan mer än 10 år.
Föda: Älg, rådjur och andra klövdjur, hare, bäver, grävling och skogsfågel, ibland även får och renar.
Antal i Sverige 2013: Cirka 350 vargar
Hotkategori 2010: Starkt hotad (EN).
Hot: Inavelseffekter, illegal jakt, negativa attityder och alltför omfattande legal jakt, trafik.

Varg dödade älg

Vargar är rovdjur och lever av älg, bäver och det mesta däremellan. Förvånansvärt ofta ser man tidningsrubriker om vargrivna älgar. Artikeln,med ovanstående rubrik, upptog en halvsida i en lokaltidning. Den har ungefärsamma nyhetsvärde som ”rävriven hare”– det är ingen nyhet. Men vargar väckerkänslor – starka känslor – för och emot.

Vargen – människans bästa vän

Ett påstående som inte alla ställer upp på. Men många tyckeratt hunden är människans bästa vän. Hundens historia började när människortämjde vargar för många tusen år sedan. Alla hundraser är dock fortfarande så nära släkt med vargen att hundar och vargar som parar sig med varandra fårvalpar som i sin tur är fertila. Biologiskt kan varg och hund fortfarande sägas tillhöra samma art.

Vaddå ensamvarg?

Vargar är sociala djur som lever i familjer. Föräldraparet håller ihop livet ut och uppfostrar tillsammans sina valpar. Inte förrän framåt vintern börjar valparna delta i jakten och det tar tid innan de lär sig att fälla byten. De flesta valpar lämnar familjen under sitt andra levnadsår. Ungvargar kan vandra över hela Skandinavien för att hitta ett eget revir och en livskamrat att bilda familj med.

Vargar märker ut sitt revir och försvarar det mot inkräktande vargar. En lös hund i ett vargrevir kan betraktas som inkräktare och det händer tyvärr att hundar dödas. Att släppa sin hund lös i naturen innebär alltid en risk. Även för hundar som släpps inom vargrevir finns andra faror som trafik, svaga isar och vådaskjutning.

Anpassad till verkligheten

Vargar kan leva nära människor och bebyggelse. Det är ett uttryck för deras anpassningsförmåga och nyfikenhet. Det var just de egenskaperna som gjorde det möjligt att tämja vargar och avla fram hundar. Vargar är helt enkelt individer med olika beteenden. De flesta är skygga och undviker att komma nära människor. Men en del, oftast unga vargar, kan vara nyfikna och orädda.

Inte from som ett lamm – men…

Vargar livnär sig nästan bara på vilda bytesdjur. Men tyvärrär tamdjur, främst får, ibland lättillgänglig föda. Rovdjursavvisande stängsel, rätt uppsatta och skötta, skyddar effektivt tamdjur som hålls inom hägn.Svenska Rovdjursföreningens medlemmar ställer upp och hjälper tamdjursägare att stängsla. Djurägare kan få bidrag till stängsel och de kan även få ersättningfrån staten för dödade, skadade och försvunna djur.

Renar, som formellt sett är tamdjur men som lever som vilda djur och rör sig över stora ohägnade områden, är svårare att skydda. Samebyarna får ersättning om de har varg på sina betesmarker.














Enskilda vargindivider som angriper fler tamdjur än genomsnittsindividen får genomslag i statistiken. Det ökade antalet angrepp år 2008 berodde till stor del på att det kom varg till Halland och tog får och år 2009 ställde en varg till förhållandevis stor skada i Skåne och Blekinge.


Vargar lever farligt

Alla döda vargar, även de legalt skjutna, obduceras. Av 196 vargar som obducerades åren 1996–2011 hade 21 stycken (11 procent) gamla skottskador. Men det är inte endast skjutvapen som används för att ta död på vargar illegalt. Under perioden 2003–2011 hittades sex förgiftade åtlar i ettoch samma vargrevir i Dalarna.














Illegal jakt var den största dödsorsaken för vuxna vargar iSverige under åren 1998–2011 – hälften av de konstaterat döda vargarna hade dödats illegalt.


Långt ifrån explosion

Sommaren 1978 konstaterades att en kull vargvalpar hadefötts i Norrbotten, den första kända föryngringen sedan 1964. Några år senare,1983, föddes en kull valpar i Värmland. De blev upphovet till dagens vargstam.Efter en trevande start har vargen sedan återtagit delar av sina forna jaktmarker. Vissa tycker att antalet vargar har exploderat. I själva verket har populationen vuxit förhållandevis långsamt.

Närmare släkt än ungar till syskon

Efter att det första invandrade paret fick valpar 1983,dröjde det till 1991 innan ytterligare en immigrant kom. Från dessa tre individer härstammade den inavlade Skandinaviska populationen fram till år 2008. Då hade ytterligare två invandrare lyckats ta sig ned genom renskötselområdet, bildat par och fått valpar.

Eftersom vargar i praktiken inte tillåts i renskötselområdet (mer än 50% av Sveriges yta) ligger detta område som en väldig barriär mellan svenska vargar och deras släktingar österut. Därför är de skandinaviska vargarna starkt isolerade från andra vargpopulationer. De invandrade vargarna har tillfälligt förbättrat den genetiska situationen en aning. Men vargarna i Skandinavien är ändå närmare släkt med varandra än avkomma till syskon. En så kraftig inavel innebär stora risker för vargstammen.

Lösningen är att fler obesläktade vargar från öster ges möjlighet att bilda par med svenska vargar och sprida sina gener. För att det ska vara möjligt måste vargar tillåtas även i renskötselområdet.










En vargpopulation som kontinuerligt förstärks med invandrande individer växer fortare än den skandinaviska har gjort. Det ser man om man jämför tillväxtkurvan för den svenska vargstammen (inklusive gränsreviren) med till exempel tillväxtkurvan för den tyska vargpopulationen. Kurvorna startar med första föryngringen, i Sverige var det år 1983 och i Tyskland hade man den första föryngringen år 2000.


Historien visar att det finns plats för fler

Långt in på 1800-talet fanns det varg i hela Sverige utom påGotland. På 1830-talet dödades 500–700 vargar per år. Då måste det ha funnits tusentals vargar i landet. I slutet av 1850-talet sköts fortfarande runt 150 vargar per år. På den tiden var vargarna i högre grad beroende av tamdjur ochsmåvilt eftersom klövviltstammarna var nära utrotning. Fram till nyårsafton1965 var det skottpengar på varg. Men över en natt – från och med nyårsdagen1966 – blev vargen fredad. Då fanns endast ett fåtal vargar kvar i landet.

Åren fram till 2010 var endast skyddsjakt tillåten. När licensjakt infördes 2010 anmälde Svenska Rovdjursföreningen, tillsammans med andra naturvårdsorganisationer, vargjakten till EU-kommissionen, eftersom vargstammen fortfarande var liten och mycket sårbar och inte skulle tala en licensjakt.Kommissionen gav organisationerna rätt och ifrågasatte licensjakten, somstoppades av regeringen i augusti 2011. EU:s regler ger hotade arter ett starktskydd i alla medlemsländer och tillåter inte jakt på djur som det finns för få av.

Hotad existens

Från polartrakterna i norr till stäpp- och ökenområden i söder, i vitt skilda miljöer över delar av norra halvklotet, finns det vargar. Vargen är inte hotad i ett globalt perspektiv.

Men det är illa om det ska behöva gå så långt som med tigern innan man skyddar arter som minskat kraftigt på grund av mänsklig verksamhet.Idag är det endast Ryssland, Kanada och Alaska som har stora bestånd av varg. I Europa finns några få områden med förhållandevis stora vargpopulationer, främsti en del forna öststater samt i Spanien och Italien. Men de flesta västeuropeiska länder saknar varg, eller har bara små restbestånd kvar.
I Norden är situationen bekymmersam. I Sverige och Finland är vargen klassad som starkt hotad och i Norge som akut hotad. Varje land har ansvar att skydda artersom naturligen hör hemma i landet. Sverige har undertecknat flera internationella överenskommelser om skydd av arter och naturmiljöer.

Hur många vargar behöver vi?

Det finns inget enkelt svar på den frågan. Det beror framförallt på hur isolerade de svenska vargarna tvingas vara. Ju mer isolerade och jumer inavlade desto fler vargar krävs för att populationen ska vara livskraftig.Som läget ser ut idag behövs enligt Rovdjursföreningen fler än de 300 som Naturvårdsverket sedan hösten 2015 menar är Gynnsam bevarandestatus. Samma genetiker som Naturvårdsverket anlitat säger att Sverige behöver mellan 700 och 1 200 vargar om inte invandringen från öster fungerar.

Sverige har unika förutsättningarna att hysa stora rovdjur – ett av Europas största länder, glest befolkat och med stora viltrikanaturområden. Ändå är Sverige ett av länderna inom EU med minst antal vargar iförhållande till yta och folkmängd.

Attityden är positiv

Vargar kan förvisso ställa till med en del problem, men staten ersätter tamdjursägare för skador och tillåter skyddsjakt när det ärbefogat. En del hävdar att hela glesbygdsbefolkningen lider under ett rovdjurstryck och att vargar gör det omöjligt att leva på landsbygden. Tyvärrär många med positiv attityd tysta och risken finns att politikerna tror att vargmotståndarna är i majoritet bara för att de är högröstade. Gång på gång visar dock attitydundersökningar att en majoritet av befolkningen är positiv till varg. Även i förhållandevis vargtäta Dalarna gillar majoriteten att detfinns varg i Sverige, enligt undersökningarna.













Europakartan visar vargens ungefärliga utbredningsområden. Kartan över Skandinavien visar områden där varg kan leva. Den publicerades år 2003 i NINA fagrapport 64. Notera hur stor del av norra Sverige som skulle kunna vara lämpligt varghabitat.