Järv

Vetenskapligt namn

Gulo gulo (Linnaeus 1758)

Familj

Järven är Europas största mårddjur. Mårddjuren är den artrikaste familjen inom ordningen rovdjur. Det finns två underarter av järv, en i Nordamerika och en i Europa och Asien. Järven är närmast släkt med mårdar.

Utseende

Järven har ett litet huvud med små öron, korta ben med mycket stora tassar i förhållande till resten av kroppen. Till färgen påminner den mycket om en liten björn, till rörelsemönster och beteende påminner den om en riktigt stor grävling. En vuxen järvhane väger ungefär femton kilo och en vuxen hona runt tio kilo. Mankhöjden är 40 till 45 centimeter.

Levnadssätt

Järven har revir som den försvarar från andra järvar av samma kön. Hanar har stora revir som överlappar flera honors revir. Reviren markeras med urin, klösande och krafsande och med doftsekret. Järvungarna föds i lyan i februari-mars. Ungarna lämnar lyan med modern i slutet av april eller början av maj. Parningstiden sträcker sig från april till augusti, men flest parningar sker nog i juni. I slutet av augusti börjar ungarna vandra ut från honans revir.

Utbredning

Järven finns bara i Sverige och Finland inom EU. Arten förekommer på hela norra halvklotet, från Skandinavien till östra Sibirien och i norra Nordamerika. I Sverige finns järven stationärt från Dalarna och norrut

Fortplantning

Honan har fördröjd fosterutveckling, parning sker oftast i juni men fosterutvecklingen avstannar tidigt och återupptas runt midvintern. Efter en dräktighetstid på 40-50 dagar föds ungarna i februari-mars.

Föda

I Sverige är den huvudsakliga födan ren och älg, både byten som den tar själv och rester från lodjur och varg. Järven jagar även småvilt som hare, bäver, skogsfågel och smågnagare. Järven är känd för att lägga upp förråd av kött i klipphålor och i snön

Hotkategori

Järven är klassad i hotkategorin Sårbar (VU) på den svenska rödlistan 2020.

Antal i Sverige

Efter den senaste inventeringen uppskattas antalet järvar till mellan 572 och 891 individer i Sverige. Antalet har minskat med nästan 20 procent sedan 2012.

Hotkategori:

Sårbar (VU)

Hot:

Illegal jakt och skyddsjakt

Antal:

Ca 518–826 (1 feb 2021)

SLU Artdatabanken/Rödlista. Hotstatus på den svenska rödlistan bedöms utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer.

  • Livskraftig (LC)
  • Nära hotad (NT)
  • Sårbar (VU)
  • Starkt hotad (EN)
  • Akut hotad (CR)
  • Nationellt utdöd (RE)
  • Utdöd i vilt tillstånd (EW)
  • Utdöd (EX)

Järven i naturen

För den som vill uppleva järv i naturen är snöspårning det bästa alternativet. Genom att följa järvens spår bakåt kan du få reda på vad djuret har gjort. Om man tar sig tid är det som att läsa en bok om vad djuret haft för sig.

Tassavtryck

Järven har fem tår på både fram- och bakfoten. Tårna är assymetriskt placerade som hos lodjur. På framfoten har järven två häldynor, bakfötterna saknar häldynor men ibland kan hälen göra avtryck. Framfoten inklusive häldynor är vanligen 12-14 centimeter långa.

Läs mer om hur man känner igen spår i vår Spårguide.

Urinmarkeringar

Både hanar och honor av järv markerar sitt revir genom att kissa på uppstickande föremål. Järven lämnar också doftsekret efter sig.

Spillning

Järvens spillning är ofta full av hår och benrester, inte sällan vriden. Den är upp mot femton centimeter lång och 2,5 centimeter tjock. Den läggs ofta öppet som en revirmarkering.

Järvspaning

I Sverige finns det flera naturturismföretag som erbjuder järvspaning från gömsle. Ofta kan det också komma björn till sådana platser där man lockar djuren till platsen genom att lägga ut kött.

Järvens påverkan på ekosystemet

Järven är en viktig kadaverätare som följer andra rovdjur som lodjur och varg på avstånd. Även mänsklig jakt med de slaktrester som hamnar i skogen är en viktig del i järvens diet. Hur järven påverkar ekosystemet i skogslandet är ännu inte ordentligt utrett, men forskning pågår.

Inventering av svensk järv

Förföljelse och jakt

Förföljelse

Enligt fångststatistik från perioden 1827–1934 hade järven då en större geografisk utbredning och fanns även i Värmland och Dalarnas skogsland. Jaktstatistiken visar också att det från 1850-talet fram till ungefär 1900 fanns betydligt fler järvar än idag. Då sköts 100–140 järvar per år. Fram till så sent som 1969, då järven fridlystes, var den fredlös och skottpengar betalades av staten.

Efter fridlysningen har en viss återhämtning skett. Sedan 1980-talet har järven långsamt börjat återetablera sig i skogsområden långt från fjällkedjan. I höglänta områden i Gävleborgs och Västernorrlands län har det registrerats åtta järvföryngringar sedan 1999. De senaste åren har järvföryngringar konstaterats i södra Dalarna, norra Värmland och södra Hälsningland.

Jakt

Precis som de andra stora rovdjuren är järven fredad i Sverige. Trots detta är järven utsatt för både legal och illegal jakt. Den lagliga jakten handlar framför allt om generöst tillåtna skyddsjakter i renbetesområdet som sker med hänvisning till undantagsregler i lagstiftningen.

Svenska Rovdjursföreningen är emot en årligen återkommande jakt på järv. Arten är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv och stamreglerande jakt är enligt EU:s rekommendationer inte förenligt med direktivet. Föreningen accepterar att skyddsjakt på specifika djurindivider som specialiserat sig på tamdjur, om alla andra tillgängliga alternativ i form av rovdjursavvisande stängsel och att ta in tamdjuren över natten har uttömts.

Svenska Rovdjursföreningens vision för järven

Sveriges stora & små rovdjur

Vad vet du om rovdjuren du delar ditt avlånga land med?

Visste du att en björn kan äta 1/3 av sin vikt i bär varje dag? Att lodjurshonan kan lämna sina ungar i upp till 24 timmar för att jaga? Att vargföräldrar kan hålla ihop livet ut och uppfostrar sina valpar tillsammans? Nedan kan du läsa på om de stora och de små.

LODJUR

BJÖRN

VARG

JÄRV

ROVFÅGLAR

MINDRE ROVDJUR

UGGLOR