Järv


Kortfakta


Vetenskapligt namn:
Gulo gulo
Vuxenvikt: Honor 8–12 kg, hannar 14–18 Kg
Kroppslängd: 70–85 cm
Antal ungar: 1–3 / sällsynt upp till 5 ungar
Viktigaste föda: Ren
Hotkategori: 2010 Sårbar (VU)
Hot: Illegal jakt
Antal i Sverige 2012: 668 -835 individer.

Seglivat dåligt rykte

För de flesta är järvenen anonym varelse som rör sig i avlägset belägna fjällområden. Järvenkonkurrerar inte med jägarna om bytesdjuren och den dödar inte hundar. De tamdjursom den tar i Sverige är nästan uteslutande renar. Men folktrons envisa rykteom järven som ett glupskt djur som dödar för nöjes skull verkar ändå leva kvar.

Ensamjärv

Uttrycket ”ensamvarg” är en märklig benämning på en art somlever ett av djurvärldens mest utpräglade sociala familjeliv. Benämningen bordeistället vara ”ensamjärv”. Järven är verkligen en ensamvandrare som normaltträffar artfränder endast för att para sig.

Foto: Ingemar Pettersson/ipnaturfoto.se


Från april till augusti kan en järvhanne para sig med de honor somfinns inom hans stora revir. Resten av året lufsar han ensam runt och försvararreviret mot andra hannar. Någon delad vårdnad är det rakt inte tal om.

Ensamstående mamma

De flesta järvar parar sig under försommaren, men honorna harfördröjd fosterutveckling så det befruktade ägget utvecklas inte förrän undermidvintern. Honor som har ont om föda under vintern utvecklar inga foster. Detär den viktigaste anledningen till att endast drygt hälften av honorna föderungar under året. Om allt går bra föds ungarna i februari.

En järvlya i en fjällsluttning syns oftast endast som etthål i snön, dit järvspåren leder. Ungarna ligger skyddade i en kammare djuptnere i snön. De stannar i lyan till slutet av april och redan från höstenklarar de sig själva. När ungarna är runt ett år utvandrar de för att söka etteget revir. De unga hannarna ger sig iväg i genomsnitt 160 km, medan honornavandrar ungefär hälften så långt. Nära 20 procent av ungarna dör under sitt förstalevnadsår.

Dålig jägare

Järven äregentligen en dålig jägare. Men de stora tassarna fungerar som snöskor ochunder vissa snöförhållanden, när renarna trampar igenom ett snötäcke som bärjärven, kan den trots sin litenhet döda vuxna renar. I områden där det ocksåfinns lodjur lever dock järven till nästan 50 procent på renkadaver som lodjurlämnar efter sig. Sommartid är järvens diet mer varierad och består då, förutomav ren, av små och medelstora däggdjur och fåglar. Samebyar som harjärvföryngringar, även sådana som endast bedöms som sannolika, inom sinabetesmarker får ersättning för dessa.









Järven är en opportunist som äter det mesta den kommer åt –djur den dödat själv eller rester som andra rovdjur lämnat efter sig.


Enastående luktsinne

Järven är en samlare, som med sina starka käftar kan styckaäven hårdfrusna kadaver. Den kan sedan bära delarna flera kilometer och grävaner dem i sina köttgömmor. Järvar har fantastiskt luktsinne och kan kännalukten av ett kadaver på mycket stort avstånd. Samlarbeteendet gav järven rykteom sig att vara glupsk. Folktron berättar att järven, efter att ha fyllt magentill bristningsgränsen, pressade sig emellan två trädstammar så att magentömdes, för att kunna fortsätta frossandet. Till och med järvens vetenskapliga namn,Gulo, anspelar på glupskheten, det härstammar från latinets gula som betyder strupe.

Från fredlös till fridlyst

Järven är det enda av de stora rovdjuren björn, varg, lo ochjärv, som aldrig funnits i södra Sverige. Enligt fångststatistik från perioden1827–1934 hade järven då en större geografisk utbredning och fanns även iVärmland och Dalarnas skogsland. Jaktstatistiken visar också att det från1850-talet fram till ungefär 1900 fanns betydligt fler järvar än idag. Då sköts100–140 järvar per år. Fram till så sent som 1969, då järven fridlystes, var denfredlös och skottpengar betalades av staten.

Hur säker är sannolik

Järv inventeras genom lyeinventering av länsstyrelsen isamarbete med samebyarna. Om minst en järvunge, eller spår av unge, kankvalitetssäkras betecknas föryngringen som säker. Om detta inte är möjligt, menvissa andra kriterier uppfylls, räknas det som en sannolik föryngring.

Eftersomlyan oftast endast syns som ett hål i snön kan ibland en matgömma förväxlas meden lya. Sannolika föryngringar ger rätt till samma rovdjursersättning församebyarna som de säkra. Det kan göra att man inte alltid lägger ned den tidsom krävs för att säkerställa en föryngring. I den officiella statistikenräknas även de sannolika föryngringarna in, och faktiskt även kända misslyckadeföryngringar.









Riksdagens etappmål är 90 föryngringar per år och år 2008rapporterades för första gången att etappmålet hade nåtts – men då räknade manäven sannolika föryngringar. Räknar man enbart säkra föryngringar, har det sedan 2003 varit som m est 80 föryngringarunder ett år.


Trots denna osäkerhet om statusen för landets järvstamdelegerar Naturvårdsverket, från och med 2010, rätten att besluta om skyddsjakt med ”tak”till länsstyrelserna i fjällänen. Säsongen 2011/2012 fick länsstyrelserna rätt att besluta omskyddsjakt på max 25 järvar.

Glädjande spridning

Vi har vant oss vid att järven lever nästan enbart i fjällenoch i fjällnära skogar, och att renar är favoritfödan. Fjällområdet kommersäkert också att förbli järvens viktigaste jaktmarker, men sedan 1980-talet harjärven långsamt börjat återetablera sig i skogsområden långt från fjällkedjan.I höglänta områden i Gävleborgs och Västernorrlands län har det registreratsåtta järvföryngringar sedan 1999. Genetiska data tyder dessutom på attföryngringar förekommit som inte har dokumenterats i fält.

Även i skogarna i östra delarna av Jämtlands ochVästerbottens län kommer fler och fler rapporter om järvkullar. ”Skogsjärvarna”lever till stor del av jägarnas slaktavfall, skadeskjutna djur samttrafikdödade och självdöda djur eller vilt dödat av andra arter.

Illegal jakt ett hot

Den största dödsorsaken för vuxna järvar är illegal jakt.Totalt dödas cirka 10 procent av de vuxna järvarna illegalt varje år. Jakten ärofta grym och järvarna får en plågsam död. Oftast används snöskoter. Trots attdet finns flera fall där spår har säkrats, och någon ibland även har åtalats,har ytterst få personer dömts för illegal jakt på järv.




















Känsla för snö och arktiska miljöer

Järven lever i arktiska och subarktiska miljöer runt norrahalvklotet. Här finns snö som honorna kan gräva sina lyor i. I ett globaltperspektiv betecknas arten som sårbar.. Det är här, i norraEuropa, järvens livsmiljöer finns och måste bevaras. Vi i Sverige har ett ansvar attden överlever i livskraftiga stammar.



I Europa finns järven endast iSkandinavien, i Finland och i den europeiska delen av Ryssland. Därför har Sverigetillsammans med Finland ett alldeles speciellt ansvar för just järven inom EU.Ur ett europeiskt perspektiv är järven mer hotad än vargen.

Sidans bilder av järv fotograferade av: Taiga natur & photo och Lina Ricklund (hägn)