Brunbjörn


Kortfakta


Vetenskapligt namn:
Ursus arctos
Vuxenvikt: Hanar: 100–350 kg, honor: 60–200 kg, mankhöjd upp till 1,5 m
Antal ungar: 1–4, ofta 2–3
Föda: Bär, rötter, gräs och örter, myror och andra smådjur, älgkalvar och ren.
Hotkategori 2010: Livskraftig (LC)
Hot: Illegal jakt, alltför omfattande legal jakt.
Antal i Sverige: 2013 ca 3000 individer.


Barnens sängkamrat

Många svenska barn delar säng med teddybjörnar och har kollpå att björnar går i ide. Honan föder ungar i idet och de diar henne, trots att hon inte äter under hela idevistelsen.

Björnungarna är små som ekorrar när de föds, men när delämnar idet på våren har de ofta ökat tio gånger i vikt och väger 2–4 kg. Deungar som överlever sin första sommar väger 25–30 kg när de själva går i ide under vintern.Björnungarna stannar hos sin mamma tills de är ett och ett halvt årgamla, i norra Sverige stannar de ofta ytterligare ett år.

Björnungar lever farligt

Nästan hälften av alla björnungar dör under sitt första år.Största hotet är vuxna björnhanar. En björnhane har koll på vilka honor hanhar parat sig med och ungar som han inte är far till försöker han döda. Omungarna dör blir björnhonan brunstig inom några dagar och då får hanen chansatt para sig och sprida sina egna gener.

För att förhindra att ungarna dödas parar sig ibland björnhonormed flera vuxna hanar i närheten. Om någon av de hanarna skjuts i jakten, ochnya kommer i stället, är risken stor att björnungarna dödas. För vuxna björnarär laglig jakt och illegal jakt den i särklass största dödsorsaken.

Långsam ökning och spridning

Unga björnhonor flyttar i genomsnitt endast 16 km när de vällämnar sin mor. Deras hemområde överlappar ofta moderns. Det är anledningentill att björnens spridning över landet går långsamt. Unga hanar drar iväglängre sträckor, i genomsnitt cirka 100 km.

En björnhona är ungefär fem år när hon föder sin första kulloch risken att en förstföderska förlorar sina ungar är stor. Erfarna honor,9–20 år gamla, har betydligt större chans att föda upp en kull ungar, därförpåverkas tillväxten i björnstammen negativt om sådana honor skjuts. Den årligatillväxten i björnstammen är för närvarande endast 4,4 procent.

Bärplockande rovdjur

Under försommaren är älgkalvar, yngre än en månad, viktigföda för björnar. Vissa björnar upptäcker att renarnas obevakade kalvningslandunder några maj-veckor är rena självserveringen. Andra lär sig att får i enhage utan rovdjursavvisande stängsel är lätta byten. Att björnar är svaga förhonung är ju ingen hemlighet – bikupor blir därför ibland också utsatta förbjörnbesök. Björnar är allätare som för det mesta äter myror, kadaver, gräs ochörter – fram till sensommaren.



















På sensommaren äter björnar mycket bär. Bären bygger uppfettreserverna inför vintersömnen. En björn kan plocka i sig bär motsvarande entredjedel av sin egen vikt – varje dag.

Inte så sugen på tamdjur

Tamdjursägare får ersättning från staten för dödade, skadadeoch saknade djur som angripits av björn. Tamdjursägare och biodlare kan även fåbidrag till rovdjursavvisande stängsel eller andra skadeförebyggande åtgärder. Samebyarfår ersättning för att det finns björn inom byns betesmarker. Det älgjägarna framför allt märker i områden med mycketbjörn är att det blir färre älgkalvar att skjuta. Trafiken skördar fler vuxnaälgar än vad björnarna tar. 

















Med tanke på att björnstammen är förhållandevis stor, drygt 3 000 björnar, orsakar de få skador på tamdjur. År 2003 sticker ut – då en enda björnindivid dödade 26 tackor och orsakade att 60 lamm saknades.


”Han är inte farlig, bara man är varlig …”

Barnen lär sig att björnar inte är farliga och all forskningoch statistik visar att det barnen sjunger stämmer – skandinaviska björnarförsöker undvika människor. Det är tydligt dokumenterat att det oftast ärjägare som hamnar i farliga situationer med björn.

Om björnar beskrivs som farliga bör, enligt statistiken,kossor och hästar beskrivas som ännu farligare. Kor och tjurar dödar igenomsnitt en person om året och drygt 60 skadas. Hästar orsakar över 13 000personskador som kräver läkarvård varje år.




















Mellan 1977–2008 skadades 27 personer av björn och två dödades – alla var män och 22 av dem var beväpnade. Vid 17 av angreppen avlossades skott mot björnen. Lös hund var inblandad i de flesta fall där männen var beväpnade.


Njut av naturen!

Om du inte vill möta björn kan du sjunga, småprata medkompisen eller skramla med något. Minsta ljud får de flesta björnar att göravad de kan för att undvika dig. Det har forskarna också konstaterat genomfältförsök. Skulle du stöta på en björn – lämna björnen i fred, gå lugnt frånplatsen och gläd dig åt upplevelsen!

Har vi lärt läxan?

Under perioden 1850–1854, dödades 736 björnar i Sverige – igenomsnitt 147 björnar per år av en population som i mitten av 1800-talet harberäknats till cirka 1650 björnar. Med den avskjutningen drevs björnstammentill gränsen för utrotning. Under perioden 2007–2011 sköts totalt 1 330björnar, i genomsnitt 266 björnar per år. Detta av en population på max 3 300björnar.

Lagligt skjuts det alltså jämförelsevis nästan lika mångabjörnar nu som under 1800-talets mitt, när målet var att utrota björnarna. Allttyder på att kvoterna fortsätter öka. Till detta ska läggas illegalt dödadebjörnar. Enligt forskarna skördar den illegala jakten fler än 20 björnar perår, och den har inte minskat trots att den legala jakten har ökat mycket kraftigt.










Fortsätter jakten på björn att vara lika omfattande som den varit sedan 2007 är risken stor att björnpopulationen minskar kraftigt. Det strider mot riksdagens mål.


Mer värd levande än död

Med tanke på hur små problem våra björnar orsakar – och motbakgrund av hur ofarliga de faktiskt är – borde vi göra något positivt av detfaktum att vi i delar Sverige har en av världens starkaste björnstammar.Tillsammans med Finland, Baltikum och Rumänien är Sverige ett av få länder inomEU som har en björnstam värd namnet. Sverige har alltså ett stort ansvar attupprätthålla en livskraftig björnpopulation, också i ett europeiskt perspektiv.Björnarna i Sverige kan dessutom ses som en outnyttjad resurs för den rovdjurs-och vildmarksturism som vi så här långt bara har sett början på.















Europakartan visar björnens kärnområden. Kartan över Skandinavien visar områden där björnar kan leva. Den publicerades år 2003 i NINA fagrapport 64. Forskarna har sedan dess konstaterat att delar av södra Sverige är mer lämpliga än vad kartan visar.